Kultur & nöje Yippie 4 2016

Fritt fall

Text Joel Lindström Foto Pawel Maronski

Fler bilder:

Turridning. Museum. En helt egen smed. Och Sveriges näst högsta vattenfall.
Västanåfallet är ett av våra populäraste besöksmål och som nu blir mer lätttillgängligt.

Eksjön heter den lilla sjö väster om Viksjö där Eksjöån har sin källa. Den smala ån ringlar sig från sjön österut, genom skogslandskapet och över myrarna, innan den efter fyra kilometer, ovanför Västanå, plötsligt kastar sig utför klipporna ner mot Mjällåns dalgång 90 meter nedanför.
Västanåfallet, tre kilometer söder om Viksjö, har spelat en avgörande roll för bygden. På 1700-talet var det förutsättningen för det järnbruk som bedrevs här. Nu, nästan 300 år senare, spelar fallet fortfarande en viktig roll, nu som besöksmål. Varje år lockar det med sitt naturreservat 15 000 turister hit till Västanå.

”Västanåfallet såg jag när jag och min man besökte Sverige för första gången för åtta år sedan. Efter det har vi kommit tillbaka varje sommar.
Naturen är fantastisk här! ”

Lars-Ola Norén tittar upp emot de mäktiga vattenmassorna. Han var en av dem som höll i trådarna när området blev naturreservat 1978.
– Det känns kul att ha varit med och skapat detta, säger han.
Vid parkeringen, ett stenkast från vattenfallet, öppnas dörren till det lilla caféet. Solljuset sprider sig i rummet och där inne är det lätt att fyllas av sommarkänslor. Vid ett runt bord med rutig duk sitter belgiskan Annic Cools tillsammans med Marie Agerbrink och Arne Högmark, som drivit det privata företaget Västanåfallet Turridning och Konferens i 22 år. På somrarna låter de olika personer driva det lilla caféet och i år är det Annic som ska stå för serveringen under sommarmånaderna. Annic har nyligen flyttat till Solum från sin hemby utanför belgiska Antwerpen.
– Jag älskar naturen och lugnet som är här i Sverige. Västanåfallet såg jag när jag och min man besökte Sverige för första gången för åtta år sedan. Efter det har vi kommit tillbaka varje sommar. Naturen är fantastisk här!

Marie och Arne är i Västanå för att släppa in hästarna i stallet, precis som vanligt. Arne ropar och några minuter senare dyker tio hästar upp och spatserar lugnt in i stallet. Det märks tydligt att paret är vana att arbeta med sina hästar. Under deras turridningar, som kan sträcka sig över flera dagar, upptäcker man den imponerande naturen från hästryggen.
– Vi brukar säga att ”Västanås natur upplevs bäst till häst”, säger Marie.
Här rider man bland annat i Mjällåns flodfåra som har en 7000-årig historia.
– På hästryggen kommer man ut i orörd natur och terräng som annars är otillgänglig. Jag har ridit här i området i 22 år och jag blir fortfarande lika häpen över naturen, säger Marie.
De senaste åren har paret också börjat satsa på olika typer av arrangemang, bland annat arrangerar de bröllop ute vid vattenfallet.
– Det är det roligaste, säger Marie.
– Det är också populärt att åka häst och vagn från kyrkan. Då klär vi upp oss i gammeldags kläder, det brukar vara uppskattat.
Ett hundratal meter bort hörs ljudet från det mäktiga vattenfallet. Det är en vacker vårdag i början av april och snön har börjat smälta.
– På våren är det mäktigt när det är som en enda stor vit vägg av vatten som forsar ned, säger Lars-Ola Norén.

Sedan området blev naturreservat 1978 har det hänt en hel del här. Så sent som i höstas slutfördes arbetet med att öka tillgängligheten i reservatet.
– Kommunen har gjort stora ansträngningar för att underlätta för människor att ta del av området. I slutet av augusti stod den nya stentrappan klar som gör det ännu mer tillgängligt. Det känns väldigt bra, säger Lars-Ola.
Västanåfallet är ett så kallat kaskadfall, vilket innebär att vattnet, istället för falla fritt, rinner över en mängd stenar och klippavsatser. Som besökare gör det att man kommer närmare vattnet. Man kan till och med ställa sig på klipporna och se skådespelet på bara några meters avstånd – eller gå ut i vattnet.
Vattenfallets fallhöjd gav goda möjligheter till vattenkraft. Trävaruhandlaren Daniel Krapp, som tidigare arbetat vid Graninge bruk och som bodde i Härnösand, såg potentialen och grundade Westenå Järnbruk i mitten av 1700-talet. Hit tog man järntackor från Bergslagen, smidde dem till olika järnprodukter som fraktades till Härnösand varifrån de skeppades ut i världen. I början av 1800-talet, när bruket hade sin höjdpunkt, bodde cirka 200 personer här.
Under det nya århundradet utkonkurrerades dock bruket som så många andra små järnbruk av nya, utländska järnmetoder.
När Västanåfallet blev naturreservat var redan flera av brukets gamla byggnader borta.
– Många av dem revs på 1960-talet. De var i allt för dåligt skick, berättar Lars-Ola.

En av de byggnader som finns kvar är smedjan, som uppfördes av just Daniel Krapp på 1700-talet. Där arbetade flertalet smeder med det då livsfarliga arbetet.
– Det var ett extremt farligt jobb, berättar Lars-Ola Norén.
– Smederna höll det de skulle smida i en tång och om de höll lite fel kunde hela armen smälla av.
Precis intill det mäktiga vattenfallet ligger  smedjan än idag. Just den här vårdagen parkerar smeden Thomas Höglund sin vita skåpbil på parkeringen utanför. I samband med att han utbildade sig till konstsmed för två år sedan bestämde han sig för att rusta upp den gamla byggnaden. Idag driver han företaget Höga Kusten Smide och nu planerar han att dra igång verksamhet i Västanå, vid sidan av arbetet i sin egen smedja hemma i Öje.
– Det var när vi hade historieundervisning vid Järnakademin på Mittuniversitetet som  det här gamla huset poppade upp i huvudet. Jag är uppvuxen i Stigsjö och visste om den här smedjan sedan tidigare, berättar han och fortsätter.
– Jag minns den från när jag var barn. Det var roliga arrangemang här men smedjan var alltid stängd.
Nu ska den gamla 1700-talssmedjan, eller Blåshuset som den också kallas, bli en mötesplats där turister kan ta del av historik kring smedyrket och det gamla järnbruket.
– Det jag vill starta upp här i Västanå handlar om levande kultur. Jag tror verkligen på det som koncept för turismen. Det finns så många häftiga historier om hur det var att vara smed på den tiden. Det var tufft jobb men de hade också en massa helt fantastiska hyss för sig som kan vara roligt att återberätta, berättar Thomas som älskar naturen vid Västanåfallet.
– Första gången jag kom ut hit så kände jag ett sådant lugn. Det är helt underbart att vara här, man hör ju fallet genom de gamla väggarna när man står här.
Men innan han kan starta sin verksamhet måste skorstenen restaureras.
– Det är det vi måste göra för att knyta ihop den här säcken. Det är avgörande för att vi ska kunna starta upp verksamheten här igen.

”När kryssningsfartyget Birka Cruises stannar till i Härnösand i sommar får båtresenärerna välja mellan olika utflykter i Härnösand. Västanåfallet blev det populäraste av dem.”

Precis utanför smedjan rinner det vita, brusande vattnet i hög fart. Vattnets lockande kraft är en perfekt grund för arrangemang i området.
– På midsommarafton har vi firande här med spelmän, senare arrangerar vi spelmansstämma med ett 100-tal spelmän. Dessutom har vi en medeltidsdag senare under sommaren, berättar Lars-Ola Norén.
Ett annat populärt evenemang är ”Västanå-fallet i ljus”, när man riggar upp belysning i fallet och runtomkring.
– Vi har haft det i sju-åtta år nu. Kvällen inleds med fyrverkerier ovanför fallet och vi har satt upp marschaller och strålkastare. Det är fantastiskt vackert här då, säger Lars-Ola.
I år lär det bli några ytterligare besökare här. När kryssningsfartyget Birka Cruises
stannar till i Härnösand i sommar får fartygsresenärerna välja mellan olika utflykter i Härnösand. Västanåfallet blev det populäraste av dem.
– Att Västanåfallet är så populärt hos båtresenärerna är jättekul, speciellt med tanke på att de andra två attraktionerna är riktigt bra resmål, säger Lars Ola stolt.
För Annic Cools, som ser fram emot sin första sommar vid Västanåfallet, är jobbet med caféet det bästa som kunde hända. Hennes dröm var att jobba med konst, hantverk och café.
– Det blev ju perfekt, Här finns alla tre!

Arrangemang vid Västanåfallet 2016
  • 24 juni kl 12.00 – Midsommarfirande
    Firandet inleds med att klä midsommarstången. Sedan blir det musik, dans kring stången, servering och fiskdamm.
  • 2 juli kl 12.00 – Spelmansstämma
    Allspel från scen, uppträdanden och buskspel. På kvällen blir det spel till dans på logen. Sedan fortsatt spel i Miällåå Gårdh.
  • 3 juli kl 11.00 – Gudstjänst med folkmusik i Miällåå Gårdh
  • 17 juli kl 11.00 – Hantverksdag
    Hantverkare visar tillverkning och säljer sina kvalitetsalster.
  • 20 augusti kl 10.00 – Medeltidsdag
  • 24 september kl 18.00 – Västanåfallet i ljus
    Från klockan 19.00 blir det med musik av Viksjö. Spelmansgille och 19.30 blir det stort fyrverkeri ovanför fallet. Därefter tänds belysningen i vattenfallet.
Runt Västanåfallet
  • Natur & Kulturcentrum
    1978 skapades det sju hektar stora Västanåfallets naturreservat. De första åren drevs anläggningen som ett Naturum, vars koncept ägs av Naturvårdsverket. I början av 1990-talet ombildades det till Västanåfallets Natur & Kulturcentrum. Där ingår hantverksboden och museet. Ytterst ansvarig för anläggningen är Härnösands kommun, men driften sköts av en förening vars medlemmar arbetar helt ideellt.
  • Utställningar
    Här finns 200 kvadratmeter utställningar med information om bland annat Viksjöbygden, Mjällåns dalgång och djurlivet i området. Dessutom kan man här lära sig om den finska kolonisationen i början på 1500-talet.
  • Hantverksboden
    På våningen under utställningarna finns en hantverksbod med lokalt kvalitetshantverk.
  • Hälsokällan
    Det sägs att en klunk av vattnet i hälsokällan är bra för hälsan. Det var Nils Gissler som inrättade källan. Han var provinsialläkare i Härnösand och hade utbildat sig hos Carl von Linné.
  • Västanå Turridning och Konferens
    Grundades av Marie Agerbrink och Åke år 1994. De äger 10 hästar och bedriver turridning med dessa. De driver också ett vandrarhem med 20 bäddar och Mjällå Gård som är populärt för bland annat konferenser. Caféet, som ligger i samma byggnad som stallet, drivs varje år av olika entreprenörer. 2016 är det belgiskan Annic Cools tur.
Artikeln publicerades i Yippie 4 2016 på sidan 38