Yippie möter: Berit Högman

Berit Högman må vara landshövding men är enkel i sin framtoning, inte särskilt formell och inte heller den som stortrivs med att ha allt ljus på sig.
Men ingen kan ifrågasätta hennes engagemang för länets utveckling eller viljan att bidra till förbättringar och förändringar. Yippie har träffat henne på Residenset.

I insändare i lokaltidningen har Berit Högman kritiserats för att höras och synas för lite.
– Jag accepterar att det finns dem som tycker det, säger hon lugnt, men jag försöker att verka där jag kan göra störst skillnad. Att använda mitt kontaktnät och min kompetens på klokast möjliga sätt, för länets bästa. Om det ger mig uppmärksamhet eller inte är ointressant.
Frågor som rör fler arbetstillfällen, ökad jämlikhet, ett mer enat län, hållbara lösningar, infrastrukturförbättringar och ökad inflyttning är några av dem som finns högt upp på hennes prioriteringsordning.
Hennes rötter finns i den socialdemokratiska myllan, ända sedan tiden som aktiv SSU–politiker på 1970–talet i Torsby, Värmland.
Senare har hon jobbat för ABF, varit landstingsråd och riksdagsledamot under åren 2002–2018 med uppdrag inom olika utskott.
När hon för tre år sedan blev landshövding i Västernorrland blev hon det som första kvinna efter 56 män.
Det kan man absolut tycka är märkvärdigt.
– Men jag känner mig inte på något sätt märkvärdig som person, säger Berit. Däremot är jag trygg i mig själv.
Och tålmodig.
Något som rimmar väl med att en av hennes stora inspiratörer och förebilder som politiker och ledare är Nelson Mandela, som satt fängslad i Sydafrika under apartheidregimen i 23 år och sedan blev dess president.
– Hans sätt att vara och hans gärning kan man lära sig mycket av.

Sociala medier har kommit att påverka mångas vardag på olika sätt och det informationsbrus som uppstått är inte alldeles enkelt att hantera. Vare sig att uppfatta väsentligheter eller att nå ut i det.
Berit Högman använder Facebook och Instagram, men inte Twitter. Det tycker hon är för snuttifierat.
Är du ofta uppkopplad?
– Jag försöker följa med och ta in det som är viktigt, men jag är inte konstant uppkopplad från morgon till kväll. Jag anser inte att det är nödvändigt heller.
Hur bra är du på att koppla bort och koppla av?
– Det har jag lärt mig med åren. En promenad i skogen, att låta naturen omfamna mig, är väldigt effektivt för att slappna av och rena tankarna. Jag och min man har flera favoritstigar i Härnösand som vi ofta går på. Sedan har vi varsin el–cykel som vi regelbundet gör utflykter med. Vi har bland annat cyklat till Hemsön.
– Men mest utvilad och harmonisk blir jag ändå när jag kommer till mitt barndomshem på Finnskogen i norra Värmland, vid vägs ände, långt från närmsta granne. Där är stillheten total.
Om jag påstår att Västerland är ett ganska löst sammanhållet län och att få invånare talar om sig själva som västernorrlänningar, vad säger du då?
– Det ligger kanske någonting i det, men jag tycker att det finns tecken som tyder på att kommuner, organisationer och företag i länet blir allt bättre på att samverka och samarbeta med varandra. Vilket är viktigt på många sätt. Håller vi ihop går det bättre. Etableringen av ett nytt regemente i Sollefteå är ett sådant exempel, besöka näringsarbetet i Höga Kusten ett annat. Och nu pågår ju ett arbete i både Medelpad och Ångermanland om att få Northvolt att etablera sig här.
Höga Kusten är en het destination som lockar allt fler besökare. Hur ska vi även kunna locka fler att flytta till länet?
– Där är ju jobb, infrastruktur, skolor och service viktigt. Att ha bredband för att kunna jobba hemma. Livskvalitet och bra boende till bra priser har vi. Förhoppningsvis kan Höga Kusten och längtan efter ett mindre stressigt liv och längtan till naturen, bidra till att fler ungdomar och barnfamiljer väljer att bosätta sig i Västernorrland. Jag tycker att det ser hoppfullt ut.

Baksidan av Residenset är det inte många invånare i Härnösand som har sett.

Har Härnösand levt upp till de förväntningar du hade när du kom hit?
– Jag hade ingen tydlig bild av staden och kommunen men det jag upplevt är väldigt positivt. Härnösand har många fina kvaliteter och är dessutom en fantastiskt vacker stad.
Finns det något här som överraskat dig?
– Kanske folks vänlighet och att jag känt mig så välkommen från första stund. Jag tycker att härnösandsborna generellt möter mig med värme och är stolta över sin stad och sin kommun. Sedan imponeras jag ju av det kulturella utbudet och naturen.
Är du en sådan som ofta frekventerar stans restauranger eller äter du helst hemma?
– Jag, vi, går ut och äter regelbundet och är ganska noga med att fördela besöken på olika restauranger.
Kan man kalla dig för en livsnjutare?
– Inte på det sättet att jag har ett mycket stort intresse för mat och dryck och hänger mig åt det ofta, men jag njuter av naturen, av fina stunder och av att umgås med nära och kära. På det viset är jag en livsnjutare.
Hernö Gin ska bygga ett hotell i stan. Vad tror du det kan ge för effekter?
– Vi får ännu en dragare som folk vill besöka och som många invånare kommer att vara stolta över. Sedan kommer det att leda till att vi kan ha fler möten, event och konferenser i stan. Det ser jag som mycket positivt.
Nytt möter gammalt. Härnösand är ju en av Norrlands äldsta städer med en intressant historia. När jag promenerar i Östanbäcken önskar jag ibland att väggarna och dörrarna skulle kunna viska och berätta för mig allt som skett genom åren…
– Ja, det är fascinerande med alla gamla och väl bevarade byggnader. Jag gillar historia. Residenset är ju också en gammal byggnad och det ska göras filmer om det för att fler ska kunna få ta del av historien och veta mer om det. Det ser jag fram emot.

2023 slutar Berit Högman, då 65 år, sin period som landshövding i Västernorrland.
Då flyttar hon ut från Residenset och hem till Värmland, närmare familjen.
– Men jag kommer att ha kvar Härnösand nära mitt hjärta, försäkrar hon.
Och jag tror henne.

Mina val

Musik: Jag är allätare men klarar mig inte utan rock och folkmusik.
Pod: P1 Dokumentär.
Bok: ”Ormens väg på Hälleberget” av Torgny Lindgren.
Film: ”Nomadland”. Jag gillar ”näsduksfilmer”.
TV–serie: Jag är en dålig TV–tittare men jag gillade ”Den tunna blå linjen”.
Mat: Vilt och grönsaker.
Dryck: Vatten och bubbel.
De här platserna i Härnösand och Höga Kusten tar jag gärna med gäster till: Konsthallen, bilmuséet och teatern här i stan. Sedan förstås någon av alla fina vandringsleder som finns i Höga Kusten.