Lagra mat som du gillar

Det är viktigt att ha mat hemma som man kan leva på under en vecka. Tidigare rekommenderades 72 timmar men nu har den tiden förlängts.
– Men välj mat som ni gillar och brukar äta så att det blir en omsättning. Det är inte så bra om man packar i en låda och låter det stå år efter år utan att röra maten, säger Johanna Hillgren som tillsammans med Per Jonsson är beredskapssamordnare Härnösands kommun.

Kris, krisberedskap och civilt försvar är deras arbetsområden, och den 26 september och en vecka framåt är det krisberedskapsvecka då dessa frågor kommer upp på dagordningen genom olika kampanjer och evenemang.
Temat i år är mat, Och matförsörjning är viktigt.
– Om alla som kan tar ett ansvar och ser till att man klarar sig en vecka så kan vi koncentrera oss på de som inte har denna möjlighet. Så att bygga upp sitt matförråd kan ses som en solidaritetshandling, säger Johanna Hillgren.

Men det betyder inte att alla måste handla dyr campingutrustning bara av detta skäl. Däremot är det viktigt att ha mat hemma som håller sig och som är lätt att laga.
– Inventera vad man har. Har man ett spritkök eller gaskök är det bra. Men har man kanske har en grill eller en fonduegryta kan det också vara till hjälp, säger Per Jonsson.
Härnösand har två beredskapssamordnare som ansvarar för att kommunen har en organisation och planering för hur vi ska agera vid en samhällskris. Även vid översvämningar, långa strömavbrott, en pandemi eller svåra olyckor måste kommunens samhällsviktiga funktioner fortsätta att fungera.
Kommunen har en planering till exempel tillsammans med hemtjänsten för hur man ska nå fram till brukarna när det är kris som strömavbrott eller snöstorm. Hur tar de sig till brukaren om vägen inte är framkomlig? Hur kommunicerar de med brukaren? Finns det reservrutiner? Det finns upparbetade kontakter för att kunna få tillgång till bandvagnar.
– Men vi har också kontakter med snöskoterklubbar, säger Per Jonsson.

Intresset för krisberedskap upplever Johanna Hillgren har ökat i Härnösand. Dels under pandemin, dels har kriget i Ukraina bidragit.
– Vi är vana att en krissituation sträcker sig över några timmar eller några dagar – nu har vi haft ett krisläge i ett par år. Det har varit väldigt speciellt att hantera, Vi har fått ett helt annat krismedvetande. Tidigare har en kris känts väldigt teoretisk och avlägsen, men nu har vi fått känna på hur mycket vi kan behöva anpassa våra liv i en svår situation, säger Johanna Hillgren
Men pandemin har också haft positiva bieffekter. Inte minst har vi kommit närmare varandra.
– Jag hade problem ett tag med vårt dricksvatten. Men då kom en granne och erbjöd att jag skulle få hämta, Att vi lär känna människorna runt omkring oss och inser att vi alla kan hamna i en situation där vi behöver hjälpas åt för att klara oss är jätteviktigt, säger Per Jonsson.