”Vi behöver bra digital infrastruktur”

I marsversionen av Härnösandspodden.se träffar ni Theo Andersson som bevakar vår digitala omvärld.

1. Klickade på en länk
-Jag fick jobbet.
Theo, som bodde med familjen på västkusten och arbetade på Region Halland, hade klickat på en länk på LinkedIn 2019 och visat intresse för ett jobb på DIGG – den nya myndigheten för digital förvaltning som omvärldsbevakare i Sundsvall.
Det blev snabba beslut. Vi valde leta hus i Härnösand, svärmor som fanns närmare kunde videofilma på plats. Familjen packade en flyttbil, gav sig av norrut och sedan fem år är adressen ett hus på Bondsjöhöjden.
– Vi trivs fantastiskt bra i Härnösand. Jag som sagt att jag aldrig skulle flytta norr om Gävle. Ett besked som inte gäller längre, säger Theo och skrattar.

2. Uppväxten på Cypern
Theo har en mamma som är grek-cypriot. När han var sju år flyttade familjen till Cypern, skoluniformen åkte på och hela hans skoltid var i en engelskspråkig skola.
-Strikt, men bra. Skoluniform kan vara en känslig fråga, men är också ett sätt att ta på sig rollen som elev och det är lika för alla.
Många kulturer möts på Cypern. Nära till Mellanöstern, till Nordafrika och till övriga Europa. Vi fick lära oss debattera, pröva olika argument utifrån andras perspektiv i skolan. Det ökar förståelsen för andras värderingar och gör oss inte så rädda för varandra.

3. Nyfiken på omvärlden
Efter gymnasiet på Cypern återvände Theo till Sverige för att göra värnplikten. Han läste företagsekonomi och har en master i Internationella Relationer. Sen flyttade han och hans hustru tillbaka till Cypern. Äldste sonen, idag 16 år, fick sina första sju år där och Theo hade jobb på Handelskammaren på Cypern.
– Jag har alltid varit intresserad av historia, det grekiska arvet har fört med sig ett intresse för filosofi. Det tillsammans med nyfikenhet och en analytisk förmåga har passat bra för att bli omvärldsbevakare.

4. Den digitala världen
Arbetet på DIGG – myndigheten handlar om samverkan med andra myndigheter och för min del att bland annat att skriva rapporter. I fjol publicerade jag med två andra kollegor den första rapporten om ” Digitaliseringens klimat- och miljöeffekter”.
ChatGPT är ett intressant exempel. Varje dag ställs frågor till ChatGPT som motsvarar samma energiförbrukning som att låta din kaffebryggare brygga nonstop i cirka sju år! Digitalisering behövs, men vi måste bli mer medvetna – ingenting är gratis, menar Theodor Andersson.

5. Koldrivet moln
Den ökande mängden e-avfall från kasserad elektronisk utrustning utgör också ett växande problem. Det elektroniska avfallet innehåller ofta värdefullt material som kan återvinnas, men även ämnen som är farliga för miljö och hälsa.
Fler och fler frågor börjar ställas om hur digitaliseringen bidrar till uppvärmningen av planeten. Det så kallade molnet, egentligen alla globala datahallar, är till stor del ett koldrivet moln. Flyget svarar för cirka 2,5 procent av koldioxidutsläppen i världen och digitaliseringen uppskattas motsvara 2,5 till 4,5 procent av alla utsläpp.

5. Härnösand 2049
Härnösand deltar tillsammans med nio EU-länder i ett projekt som kallas ”Meta City” som Theo följer. Vi behöver bra digital infrastruktur för att fortsätta utveckla vår kommun, våra institutioner och företag. Men det är en utveckling som ska ske under ytan. Som omvärldsbevakare har Theo ett kritiskt förhållningssätt.
Han ser hur beroende vi människor kan bli av datorer och mobiler på grund av den nya tekniken. Theo hoppas att den vackra staden Härnösand får fortsätta vara grön och estetiskt vacker och att vi väljer vara ute hellre än inne eller bakom skärmen.