Jonatan Norberg

Jonatan Norberg var bara 21 år när han tog över S:t Petri Logens restaurang i november 2003. Tio år senare har verksamheten vuxit rejält, bland annat med restaurangen Vägg i vägg och festvåningen Skeppsbron 15. Jonatan öppnar dörren till sitt kök, både hemma och på S:t Petri Logen.

Jonatan Norberg sitter och arbetar vid en blå arbetsbänk mitt i S:t Petri Logens kök och svarar på ett mejl på sin bärbara dator, samtidigt som det pågår febril aktivitet runt omkring. Men slamret från köket och disken är inget som bekommer honom.
– Jag försökte sitta uppe på kontoret från början men det funkade inte, alla sprang bara upp dit och ställde frågor. Så nu sitter jag här istället, då är jag alltid på plats om personalen har några frågor, säger Jonatan och lyfter upp dottern Klara som vill till pappa.
– Hon har blivit så himla pappig nu. Klara fick följa med till jobbet i dag för de hade planeringsdag på förskolan, förklarar Jonatans sambo Sofia som också arbetar i företaget med administration och som hovmästare.
De träffades i jobbet 2007, men hade känt varandra ända sedan de gick Hotell- och restaurangprogrammet i samma klass på gymnasiet.
– Det går väldigt bra att jobba tillsammans. Visst har vi brutit ihop på varann och bråkat om en beställning inne i köket, men när vi kommer hem är det glömt, säger Sofia och skrattar.
– Sofia förstod vem hon gav sig in på. Vi har alltid klarat av att hålla isär jobb och privatliv, säger Jonatan  just som hans telefon ringer.
Då berättar Sofia att Jonatan just har varit och tagit emot ett diplom från Almi Företagspartner eftersom hans företag kom på tredjeplats i Tillväxtligan i Ådalen. De tio företag vars omsättning procentuellt ökat mest i Ådalen kommer med på denna 10-i-topplista.

”Det fanns en tid som man bara slet och slet och slet. Det ska man inte glömma bort. Det är lätt att bli fartblind, man ska vara medveten om att det kan vända åt andra hållet också. ”

– Jag tror inte han förstår hur stora sådana här grejer egentligen är. Han är så ödmjuk inför all framgång, säger Sofia när Jonatan lagt på.
– Det fanns en tid som man bara slet och slet och slet. Det ska man inte glömma bort. Det är lätt att bli fartblind, man ska vara medveten om att det kan vända åt andra hållet också. Men visst är det stort, vi är egentligen inte i en sån bransch som gör en sådan här tillväxtökning. De andra topp-10-företagen är industriföretag, säger Jonatan.
Han är blygsam och pratar inte gärna om sina framgångar som kock och egenföretagare. Under skoltiden vann han en mängd priser och stipendium. Han har jobbat på anrika Edsbacka Krog och Kattegatt Gastronomi & Logi i Torekov. När han tog över Logen 2003 hade han fyra helårsanställda, nu har han 15 heltidsanställda. Men det är inte alltid lätt.
– Senvintern, tidig vår brukar jag få en dipp och fundera på att sluta. Det finns alltid en dag på året när man tycker att ens företag inte är värt mer än en krona. Den dagen sammanfaller med när det är lite att göra på jobbet, så funkar jag. Har jag mycket att göra på jobbet får jag också mycket gjort hemma. Jag trivs med att ha puls. Om man ska jobba i den här branschen tror jag man måste trivas med att ha fullt upp och känna positiv stress.

”Vi bedöms varje minut, en liten svacka märks på en gång.”

Vi går in och sätter oss i festsalen där två servitriser håller på att flytta om bord och stolar inför en stor fest dagen därpå.
”De hade 360 lammrostbiffar, räcker det?!”, kommer kocken in och frågar samtidigt som han lämnar över telefonen till Jonatan.
När telefonsamtalet är över fortsätter vi prata jobb.
– När vi har stora beställningar, som i morgon, då vill jag att det ska vara fokus. Då är det total toppstyrning som gäller. Vi bedöms varje minut, så en liten svacka märks på en gång. Men jag är samtidigt den första att uppmana till att vi ska ha roligt på jobbet.
Alldeles nyligen bytte han sin gamla telefon mot en smartphone.
– Så länge en sak fungerar ser inte jag någon anledning att kasta den. Att kunna få mejlen i telefonen, var målet. Jag ser den inte som en telefon, utan en dator. Men Facebook kommer jag aldrig skaffa. Jag är nog lite konservativ, jag vill kunna vara helt privat när jag är hemma.

”Avskildheten och lugnet är framtidens lyx, titta på holländarna som flyttar hit, de har insett vad livskvalité är.”

Några timmar senare på väg hem till Hemsön i bilen berättar Jonatan att han och Sofia bott där i fem år nu.
– Den här stunden är rätt skön, man bearbetar dagen och sen har man släppt den när man kommer hem. Jag har aldrig skrivit upp min egen tid. Så länge jag tyckt det varit roligt har jag jobbat. Men när jag skaffat familj värdesätter jag andra saker och har blivit bättre på att ta ledig tid.
Att bo på Hemsön innebär indirekt att Jonatan måste släppa jobbet och delegera.
– Det kan ta en och en halv timme att ta sig hit i värsta fall. Men vi har ett otroligt bra arbetslag och personalen i stan kan lösa uppgifter när jag är hemma.
– Avskildheten och lugnet är framtidens lyx, titta på holländarna som flyttar hit, de har insett vad livskvalité är, säger Jonatan när vi svänger upp på gårdsplanen.
Hans föräldrar köpte huset 1980 för att ha som sommarhus när de väntade Jonatans storasyster Emma.
– Jag har väldigt få minnen härifrån när jag var liten, vi hann inte vara här så mycket. Pappa var på väg att sälja det till tyskar en gång i tiden, men då bromsade mamma, som tur var.
Charmtrollet Klara och mamma Sofia tar emot oss med öppna famnar och Sofia berättar om hur de delat upp matlagningen hemma.
– På vardagarna kommer jag hem först och det blir mest naturligt att jag gör maten. Men har vi gäster är det i 90 procent av fallen Jonatan som lagar maten, det går fortast och blir godast. Det som tar mig tre timmar att göra fixar Jonatan på en och en halv timme, säger Sofia.
Till middag lagar han till en fantastisk skaldjursrisotto och till det bjuder han på sitt eget vin från Frankrike. Petri Selection Parcellaire Jonatan Norberg heter det.
– Druvan är en blandning av Syrah och Grenache. Flaskorna ska etiketteras i Frankrike den här veckan. Förhoppningsvis får vi vinet till restaurangen och kan börja servera det innan jul, säger Jonatan, när lilla Klara höjer sitt vattenglas och vill skåla.