I huvudet på Eva

Biskop Eva Nordung Byström reflekterar över jul, andakt och bön, pandemin, om hur det är att vara biskop, höstens kyrkoval och kyrkans roll i framtiden. Biskopen vill inte uttala sig om den pågående konflikten med stiftsstyrelsen angående hennes anställning, eftersom hon vid intervjutillfället fortfarande väntar på besked från Svenska kyrkans överklagandenämnd som behandlar frågan.

Om juletiden

Ju längre norrut man kommer, ju viktigare blir det med julens ljus i mörkret. Vi vet att många av våra jultraditioner kommer från förkristen tid. Det ligger någonstans i vårt DNA att vi vill ljusa upp mörkret. Att vara människa är att ställa djupa frågor om livet och livets mening och där finns ju kampen mellan ont och gott, ljus och mörker. Naturen på våra breddgrader speglar det så tydligt. Därför sammanfaller det så fint med den kristna trons budskap; att det finns ett ljus i mörkret. Det gör den här tiden speciell. Att vara människa är mer än att luta sig mot ytan och det materiella. Vi har andra djup inom oss som jag tror tilltalas av att vi kan tända ett ljus i mörkret. Vi vill och behöver tro på att det finns ljus i mörkret hur mörkt det än ser ut. Ett trotsigt hopp vi bär inom oss allihop. Det ör också julens budskap. Det spelar ingen roll om vi är kristna, är allmänt andligt sökande eller tillhör någon annan religion, så har vi detta hopp gemensamt.

Om kommunikation i coronatider

Det har varit en utmaning. Kyrkans verksamhet handlar om att skapa mötesplatser för människor, där man kan mötas utifrån den man är och få något andligt, men också möjlighet att prata med någon, njuta av musik och andakt. Helt plötsligt förändras förutsättningarna för kyrkan att vara den kyrkan som den egentligen ska vara, och vi blev tvungna att ställa om. Jag är jätteimponerad över hur församlingar i hela stiftet har ställt om till digitalt och gjort vad man har kunnat för att möta människor både digitalt, via telefonen, promenader eller hjälp med inköp. Vi har faktiskt många fler besökande på våra digitala gudstjänster än vi har haft i verkligheten innan. Trösklarna har blivit ännu lägre. Jag tror vi kommer att ha med oss mycket av den erfarenheten framöver. Även när det gäller sammanträden och möten.

Om höstens kyrkoval

Det är spännande, det är ju kyrkoval vart fjärde år och det är viktigt. Vi väljer dem som ska förvalta ekonomin i våra församlingar, och till viss del sätta upp mål för verksamheten. Såsom vi röstar, eller inte röstar, så blir också kyrkans verksamhet och förutsättningar. Har man åsikter om kyrkan, måste man se till att rösta. Även om man inte röstar påverkar man resultatet. Alla medlemmar har ett ansvar.

Om kyrkans roll i framtiden

Tycker kyrkan har en stor roll att vara en samhällsaktör som slår vakt om de mjuka värdena i samhället. Det handlar om människans behov och rätt till andlig växt och fördjupning, att någon erkänner att vi är andliga varelser och att vi får utrymme till det. Med andlig menar jag både det som inte kan förklaras, men också våra existentiella djup och frågor. Det är också viktigt att vi finns med som en aktör när det gäller mänskliga rättigheter och att värna naturen och miljön så gott vi kan. Det kan bli både kallt, kliniskt och instrumentellt i vårt samhälle om inte kyrkan finns.

Om bön

Är en kanal till det andliga, att hjärtat talar till Gud, och den behöver inte vara formulerad i vackra ord. Det handlar om att man är den man är, att man känner att det är någon där man kan skälla på, tvivla på, och vara glad i, med eller utan ord. Att kunna överlämna det man är orolig för och be, få kraft och hjälp från om man känner sig liten och ynklig. Det är en sorts andliga andetag.

Biskop Eva Nordung Byström har videoandakter varje vecka fram till trettondagsafton, Här hittar du alla inspelningar: https://www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift/biskop-evas-videoandakter