Den kommer fram när regnet faller och kan på kort tid förvandla sallad, jordgubbar och blommor till rester av vad de en gång var. På några årtionden har mördarsnigeln gått från okänd nykomling till ett av Sveriges mest omtalade skadedjur. Och den är inte bara ett problem för trädgårdsägaren. Och nu finns den etablerad i Härnösand.
Mördarsnigeln, Arion vulgaris, hittades första gången i Sverige i Helsingborg 1975 och året därpå i Göteborg. Sedan gick spridningen snabbt. I dag är den vanlig i stora delar av södra och mellersta Sverige och har även etablerat sig så långt upp som i Västernorrland och Härnösand.
Det är vi människor som troligen spelat en viktig roll för spridningen. Sniglar och framför allt ägg och små ungar kan följa med jord, plantor och annat växtmaterial. På så sätt kan arten förflyttas långa sträckor betydligt snabbare än den skulle kunna göra på egen hand.
Tidigare kallades arten spansk skogssnigel. Men forskningen har visat att namnet sannolikt var missvisande och att arten troligen har sitt ursprung i sydvästra Frankrike. Sedan 2021 är mördarsnigel det rekommenderade svenska namnet.
En vuxen mördarsnigel är ungefär 7–15 centimeter lång. Den är ofta brunröd, men färgen varierar från nästan svart till orangegul. Utseendet gör att den kan vara svår att skilja från andra skogssniglar.
Mördarsnigeln är allätare. Den äter levande och döda växtdelar men även animaliskt material. Sallad, jordgubbar, grönsaker och många prydnadsväxter hör till sådant som gärna står på menyn. Den kan också äta döda eller skadade sniglar. Det kannibalistiska beteendet har bidragit till namnet mördarsnigel.
Skadorna stannar inte vid villaträdgården. Även handelsträdgårdar och jordbruk drabbas. Sniglar i vallgrödor kan dessutom försämra ensilage.
Mördarsnigelns förmåga att föröka sig är en viktig förklaring till framgången. Den är hermafrodit, vilket innebär att varje individ har både hanliga och honliga könsorgan. Vanligast är att två sniglar parar sig, men självbefruktning kan förekomma.
En individ kan lägga omkring 400 ägg. De placeras gärna på mörka och fuktiga platser, exempelvis under brädor, krukor och växtrester eller i komposter.
Fuktigt väder är idealiskt för mördarsnigeln. Den är framför allt aktiv på natten, men under regniga dagar kan den vara i rörelse även dagtid. Under torra perioder söker den skydd på fuktigare platser.
Mördarsnigeln är inte enbart ett problem för den som vill skydda sina odlingar. Den kan konkurrera med inhemska sniglar om föda och övervintringsplatser och kan även äta andra sniglar och snäckor.
Den kan dessutom para sig med den inhemska svarta skogssnigeln. Avkomman kan vara livskraftig och själv få ungar.
Trots problemen omfattas mördarsnigeln inte av den svenska lagstiftningen om invasiva främmande arter. Det finns alltså inget generellt lagkrav på en fastighetsägare att bekämpa den.
Att helt utrota mördarsnigeln från ett område där den blivit etablerad är svårt. Däremot går det att minska antalet betydligt.
Naturvårdsverket rekommenderar insamling och avlivning av sniglar samt att äggen tas bort. Det är också effektivt att leta under brädor, krukor och andra föremål där sniglarna hittar fukt och skydd. Snigelstaket och andra fysiska hinder kan användas för att skydda särskilt känsliga odlingar.
Det gäller samtidigt att inte döda alla sniglar man hittar. Sverige har flera inhemska arter som inte är skadedjur och mördarsnigeln kan vara svår att artbestämma enbart efter färgen.
Efter ett halvt sekel i Sverige tyder mycket på att mördarsnigeln har kommit för att stanna. För trädgårdsägaren handlar kampen därför mindre om att vinna kriget en gång för alla och mer om att hålla motståndaren på en nivå som går att leva med.
Mördarsniglarna har verkligen kommit till Härnösand. Över 16 000 mördarsniglar har Evalena Horn och Sofia Vogel tagit hand om i år. Och de hoppas att ännu fler hjälper till att bli av med de obehagliga djuren.
– Vi har hållit på i några år. Vi är inne på tredje året nu, berättar Evalena Horn
Det är inte bara på den egna tomten som de har hittat sniglarna. De finns på många ställen på Härnön. I år har de dödat mördarsniglar sedan 20 maj och räknat alla sniglar som de tagit hand om.
– 16 766 närmare bestämt, säger Evalena Horn.
– Jag tog ju fyra i går kväll. Så är det
16 770, säger Sofia Vogel.
Det började för tre år sedan.
– Då gick vi ut på hösten och såg att det var många sniglar. Vi började att oroa oss för mängden sniglar och för våra trädgårdar. Då började vi ta med en sax under promenaderna, berättar Evalena Horn.
Och i början kunde de stöta på riktigt många.
– Någon gång har det varit uppåt 1 000 en kväll.
De använder sax.
– Vi klipper huvudet av dem och låter dem ligga. När man kommer nästa dag eller en dag senare, då syns de knappt. De består ju så mycket av vatten. Och ibland så är det några andra som har gått dit och börjat käka på dem. Det är ju därför de heter mördarsnigel för att de äter upp sina egna lik, berättar Sofia Vogel.
Även grannarna tittar efter sniglar.
– Våra närmsta grannar kollar ju själva på sina tomt
Men de finns inte bara på odlingarna på tomterna.
Vi hittar dem, framför allt nedanför Tobaksmonopolet och efter gångvägarna bort mot Sälsten.
Även ned mot bostadshusen längs Sälstensgränd har de sett många mördarsniglar.
– Nu måste vi ha en ficklampa med oss. Jag var tvungen att köpa en starkare ficklampa för nu är det mörk, säger Evalena Horn.
De båda ogillar verkligen dessa sniglar.
– Sniglar, det är ju äckligt. Vi var och hälsade på en kompis som bor i närheten av Söderhamn i Bergvik. Och hon hade en stor gräsmatta. Det var hur många sniglar som helst, hon klippte dem inte. Så man såg ju hur det kan bli, säger Evalena Horn.
