Kultur & nöje Yippie 10 2020

Efter två års väntan: finfine!

* ”FINFINE”?! Jo, det betyder ”ÄNTLIGEN!” på esperanto…

En livekonsert från Seattle med La Perdita Generacio är nu ute på bland annat Youtube. Tre av fyra medlemmar i bandet bor på Långgatan i Härnösand.
– Vi är nog väldigt okända för folk i Härnösand, men de flesta esperantister i världen vet nog vilka vi är, säger Tomas Frejarö som sjunger och spelar gitarr och ukulele i bandet med esperanto som sångtextspråk.
De andra i bandet är Anna Palmstierna Burenius på sång, gitarr och piano, Hendrik Lönngren på flöjt, melodika och andra melodiinstrument och Karin Frejarö på bas. På Seattlekonserten spelade också Måns Palmstierna Burenius trummor.
La Perdita Generacio, som betyder ”den förlorade generationen”, blev inbjudna till Amerikanska Esperantoförbundets kongress sommaren 2018 för att spela.
Konserten i Seattle spelades in och är nu utgiven av ett franskt skivbolag som ger ut esperantomusik.
– Det har tagit lång tid att få rättigheten till den enda låt vi inte har skrivit själva, säger Tomas Frejarö.
Han beskriver musiken som melodisk, trallvänlig med en liten tvist och med mycket stämsång.
– Det är svårt att definiera vår musik. Någon jämförde oss lite skämtsamt för Abba, dels för att vi brukar vara två tjejer och två killar och dels kanske för att vår musik låter lite nordisk melodipop i internationella öron.
Alla bandmedlemmar hur musiken som hobby och de spelar ofta på esperantorörelsens möten och festivaler.
– Vi tjänar inte pengar på det här. Vi spelar för resa och biljetten till festivaler runt om i världen. De är ett jättebra sätt att få se världen och göra något vi gillar.

Artikeln publicerades i Yippie 10 2020 på sidan 22