Gammal kärlek rostar aldrig…

Fråga Göran Norlander, 77. Han vet.
Granne med gården i Torrom står en grön veteran-Scania Vabis L 36 tillverkad 1967 och fångar förbipasserandes blickar.
– Lastbilen har fått kärleksfull omvårdnad under årens lopp, intygar han.

Det är en strålande vacker höstdag vid Stor-Vägsjön i Torrom, Häggdånger. Himlen är isblå och luften är hög och klar.
Mest känd för härnösandsborna är nog Göran Norlander för sitt politiska arbete i Socialdemokraterna. Mindre bekant är hans stora lastbilsintresse.

Parkerad på en gräsplätt under några björkar står Görans ögonsten.
En härlig veteranare i mycket fint skick skulle nog de flesta lastbilskunniga säga. Märket är Scania Vabis och årsmodellen 1967.
Jämfört med nya lastbilar är förarkomforten något bristfällig. Inte så många reglage att hålla reda på å andra sidan. Och säkerhetsbälten saknas.
– Men samtidigt har det sin charm och sin känsla, konstaterar Göran.

Bilintresset har Göran Norlander med sig sedan unga år. I synnerhet lastbilar av äldre modeller har fångat hans intresse.
– Jag minns hur man som barn stod och spanade efter lastbilar på vägarna, det var något visst med bullret – och lukterna.

När det var dags att göra värnplikten hamnade Göran på ett transportkompani vid I 21 i Sollefteå.
– Där fick jag lära mig att köra större fordon och samtidigt växte drömmen att själv bli ägare till en lastbil någon gång.

Den gröna Scanian som nu väcker uppmärksamhet i Häggdånger hittade Göran Norlander på nätet i Upplands Väsby för 20 år sedan. Lastbilen var i fint skick trots att den hade några år på nacken, berättar han.
– Den tidigare ägaren hade skött den som sitt eget barn. Det enda jag gjorde var att lacka om karossen.

Göran vårdar sin lastbil med största omsorg. Den har, sin ålder till trots, bara rullat drygt 4000 mil.
– Regnar den får den stanna hemma, jag byter olja och glykol varje år samt kollar lufttrycket i däcken.