God fortsättning på det nya året, 2025! Vi får hoppas och tro på det bästa, men vid rikskonferensen Folk och Försvar hör man ju hela tiden om det allvarliga läget. Nu när vi är med i NATO kommer vi troligen att ha en större närvaro av marinen, både den svenska och från andra länder. Månadens bild handlar om detta.
När jag var en liten parvel fascinerades jag av de stora örlogsfartygen som ibland låg i hamnen. Extra spännande var att min mammas kusin, Harry, brukade så gott som alltid finnas ombord. Han kom liksom min mor från det inre av Västerbotten, men lyckades få rekommendation till flottan som tonåring. Det han var intresserad av var det tekniska, de väldiga maskinerna som satte fart på de stora fartygen och elsystemen som behövdes för kontroll och radar. Han tog examen som maskiningenjör, avancerade till marindirektör och örlogskapten och var till och med under en kort period TF chef för KSS, Kungliga SjökrigsSkolan – int’ se pjåkigt för en bonnpajk fra Norsjö.
Harry hälsade alltid på när han var i närheten.
Kaffepannan var varm i vårt kök, sedan vi fikat bjöd han in till extra besök på någon av fartygen där han chiefade; Älvsnabben, jagarna Gästrikland, Halland eller Småland. Han var naturligtvis på plats 1964 vid den stora övningen i Bottenhavet med flottans stoltheter, kryssarna Göta Lejon och Tre kronor. Det var sista uppdraget för Tre Kronor innan upphuggning och innan Göta Lejon såldes till Chile. Spännande minnen för en grabb i mellanstadieåldern.
Vi har också haft en rad besök av utländska fartyg. Många minns säkert när HMS Intrepid låg i hamnen i början på juni 1981. Ett år senare skulle fartyget skriva historia i Falklandskriget. 14 juni 1982 skrev nämligen general Mario Menéndez på kapitulationshandlingarna på fartygets däck vilket avslutade kriget. Besöket i Härnösand verkar ha bland de sista innan engelsmännen satte kurs mot kylan i Södra Atlanten. Samma sak gällde Hitlers kryssare Admiral Hipper som besökte hamnen 7-10 juli 1939. Det avbröt sin jungfruseglats för att snabbt ta sig till hemmahamn för att rustas för krig. Riktigt ruskigt att kriget var såpass nära oss.
Månadens bilder visar i stället ett engelskt flottbesök som far fotograferade i juni 1947, i samband med ett betydligt mindre krigiskt tillfälle; jagaren HMS Aisne (D22) i Härnösands hamn. HMS Aisne kölsträcktes 1943, sjösattes några dagar efter freden, nämligen den 12 maj 1945, och utrustades under 1947. Bilden togs i samband med jungfrufärden som gick till Skandinavien. Fartyget anlöpte bland annat Köpenhamn och Stockholm, där den lilla eskadern bestod av den nybyggda jagaren plus två kryssare, HMS Dido som tjänstgjorde under kriget samt HMS Superb, ett fartyg som var jämngammalt med Aisne.
För Dido var skandinavienbesöket det sista uppdraget innan kryssaren placerades i malpåse för att skrotas 1958 efter 20 års tjänst. HMS Superb avrustades och skrotades två år senare, Aisne 1970.
Det är ett öde som för övrigt drabbat i stort sett alla slagskepp, kryssare och andra liknande fartyg från tiden runt andra världskriget. Den tekniska utvecklingen har gjort dem obsoleta. En korvett med sjömålsrobotar skulle idag kunna avskräcka de flesta kraftfulla örlogsmän från förr. Så de riktigt stora krigsfartygen kommer nog aldrig mer att gästa hamnen. De är helt enkelt föråldrade.
