Efter fyra år med fullskaligt krig i Europa finns ännu inga beslut om att bygga nya skyddsrum i Sverige, men i Härnösand finns plats för alla kommuninvånare. Nu ska ytterligare skyddade platser identifieras – i källare, garage och vägtunnlar.
I en allt osäkrare omvärld är svenska skyddsrum på tapeten igen. I Härnösands kommun finns 267 skyddsrum med totalt omkring 24 700 platser, enligt data från Myndigheten för civilt försvar från i början av mars.
Även om ett av dem är ”tillfälligt begränsat” – inte tillgängligt – innebär det att hela befolkningen i Härnösand skulle få plats i skyddsrummen. Det är flest skyddsrumsplatser per capita i Västernorrland och kommunen tillhör de mest skyddsrumstäta i landet.
Det har inte byggts några nya skyddsrum i Sverige sedan början av 2000-talet och det finns inga beslut om att bygga nya framöver. Däremot väntas riksdagen besluta att kommunerna ska identifiera skyddade utrymmen dit civilbefolkningen ska kunna söka sig.
De är inte lika avancerade som skyddsrum, men ska ändå kunna ge ett skäligt skydd. Regeringen räknar med att kunna få fram 1,5 miljoner skyddsplatser i sådana utrymmen.
– Om skyddsrummen är dimensionerade för att klara det allra värsta, som kemiska vapen och kärnvapen, letar vi här efter platser som kan ge ett fullgott skydd mot vapen som används i krig i dag. Som skyddar mot splitter och granater. Det kan vara källare, garage under mark eller längre vägtunnlar, säger Anders Johannesson på avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.
Erfarenheterna från de senaste årens krig, inte minst i Ukraina, har legat till grund för hur de skyddade utrymmena kan se ut.
– Bilden på E-type i Dubai härom veckan är ett klockrent exempel. Han sökte skydd i ett parkeringsgarage. Man kan få bra skydd där också, även om det inte klarar ett kärnvapenanfall, fortsätter han.
