Hitta hålen i vardagen

För ett drygt år sedan gjorde jag ett reportage om Onsdagsbuset på Mittsverigebanan. Där träffade jag en man från Östersund som nästan varje onsdag hela sommaren kör 25 mil, byter däck på bilen, kör några varv på banan, byter tillbaka däcken och kör 25 mil hem till Östersund igen.

50 mil i veckan för att åka lite på en bana! Helt obegripligt för mig – ända tills jag frågade honom varför? ”Det är så avkopplande. När du måste fokusera på att hålla dig på banan finns det inte en chans att tänka på annat”.

Då kände jag igen mig. Precis så är det ju när jag spelar innebandy! Så fort matchen börjar finns bara en tanke i huvudet – bollen ska in i mål! Inte en chans att fundera på nästa krönika, oroa sig för barnen eller älta något dumt som någon person sagt någon gång.

Verklighetsflykt helt enkelt. Eller avkoppling, som mannen från Östersund uttryckte det. Vi behöver alla hitta våra hål i vardagen och låta kroppen och hjärnan fokusera totalt på något kul. Visserligen försöker min kropp numera säga att just innebandy inte är så roligt längre, men hittills har hjärnan inte lyssnat.
Om den någon gång gör det får jag väl ägna mig ännu mer åt musik och körsång, som fungerar på samma sätt. Eller börja med något helt nytt; spela schack, börja rida, dansa tango eller något annat. Fast kanske inte rallybil…

Samtidigt försvinner inte eventuella problem och funderingar bara för att man spelar innebandy en timme. När jag kommer ut ur duschen står de troget där och väntar. Så det behövs en annan typ av aktivitet också, en som släpper loss tankarna när du har kört fast.

För mig är det löpning. När jag kommer in i lunken och bara har skogen omkring mig så far tankarna lätt iväg. Och rätt vad det är så är idén till nästa krönika fixad eller någon gammal oförrätt färdigältad. Och löpningen har kroppen inte börjat klaga på ännu, inte alltför högljutt i alla fall.

Den 19 november kommer nästa nummer av Yippie. Tipsa oss gärna om vad du vill läsa i den.