Lars Liljedahl

1. MED OS-DRÖMMAR I SIKTE
Han tänkte bli idrottslärare. Men drömde också om OS-medaljer som längdskidåkare. För att det inte bara skulle bli idrott valde han att utbilda sig till mellanstadielärare i Umeå och sedan blev det lärarjobb i Pajala. Tävlandet fortsatte också i många år till och på drygt fem timmar avverkade han ett av sina Vasalopp och kom i mål på en 39-plats – inte så långt efter vinnaren Janne Ottosson. Idag kan han som ideell tränare föra sina OS-drömmar vidare till en grupp 11-13-åringar i Bondsjöhöjdens IK och ge tillbaka något av vad han själv upplevt. För skidåkning är fortfarande hans passion. Vårdkasens 4,5 kilometerspår är favoritspåret för Lars, som redan hunnit snurra många varv på Bondsjöhöjdens 1,2 kilometersspår, vinterns första möjlighet till skidåkning i Härnösand.

2. DEN EGNA UTVECKLINGSRESAN
Det har alltid varit i den offentliga verksamheten som Lars hittat jobb och trivts med välfärdens grundvärderingar. Det blev elva år som mellanstadielärare. Efter att bland annat undervisat barn till laestadianska föräldrar i Saatajärvi – en byskola utanför Pajala och lärt mycket nytt, så blev det jobb som rektor och skolchef i Orsa. Så en ny flytt till Bräcke som förvaltningschef och så vård- och omsorgschef i Östersund. När sen möjligheten kom att bli kommunchef i Härnösands kommun, så valde Lars Härnösand och Härnösand Lars 2019. Att få ansvar för hela den kommunala verksamheten och kunna påverka helheten i ett samspel med medborgare, medarbetare och politiken är ett drömjobb för Lars.

3. FYRAHUNDRA OLIKA JOBB I HÄRNÖSANDS KOMMUN
Kommundirektören har ansvar för 2000 anställda i Härnösands kommun och nyckelorden för hans ledarskap är Stolta Härnösandsbor och Stolta Medarbetare med en hållbar framtid i sikte. Ett sätt att göra fler medborgare stolta är att erbjuda jobb i stället för försörjningsstöd. Ett exempel som Lars ger är hur budgetmedel flyttats till Arbetslivsförvaltningen och skapat riktiga jobb för många medborgare. Barnen ser mamma och pappa gå till jobbet, de bidrar med sitt arbete och blir en del av samhället. Men det finns utmaningar. När pensionärs-organisationen SPF rankar kvaliteten på Hemtjänsten i Sverige, så placeras Härnösand på en 247 plats. Sämst i länet och något som måste åtgärdas säger Lars. Så får det inte vara och det gör inga härnösandsbor stolta.

4. DEN GEMENSAMMA UTVECKLINGSRESAN
När vi kommer in på Härnösands utmaningar under 2023, så finns det flera glädjeämnen. Det nya hotellet på Kanaludden kommer ge möjligheten som saknats att ta emot fler besökare till Höga Kusten och fler konferensgäster till Härnösand och de nya myndigheter som lockats till staden. Men mantrat alla sätter sitt hopp till stavas TORSBODA. Det är inte frågan om utan när vi ser en grön ny batterifabrik eller anläggning som är en del av den nya energiomställningen och elektrifieringen på gränsen mellan Timrå och Härnösand. Ett guldägg, säger Lars om Torsboda som nytt nav i en hållbar nyindustrialisering. En möjlighet lyfta hela länet och kunna vända befolkningssiffrorna uppåt igen. Men vi behöver klara kompetensförsörjningen och bygga bostäder. Efter Norr- och Västerbotten är det Västernorrlands tur att lyfta. Rådet vi får från norr är: Bygg bostäder, bostäder och bostäder. Och hitta kompetensen hos alla som ska jobba och flytta hit.

5. NICKEBO OCH SÖDRA SUNDET – EN NY UTGÅNGSPUNKT I LIVET
Att Lars, som är uppvuxen i Malmköping med 2000 invånare i Södermanland, inte är någon storstadsmänniska står klart när man ser alla ortsnamn från norra Sverige och inlandet. Flytten till Härnösand är tänkt att vara den egna resans slutstation. Han trivs med jobbet, med den rika fritiden och det nya livet i familjens nybyggda hus i Nickebo längs Södra Sundet. Här kan han valla skidorna och har nära till Vårdkasen, även om han föredrar sommaren framför vintern när han tvingas välja favorittid på året.