Reportage
Christer fick beskedet för 9 år sedan
”Jag har lärt mig leva med sjukdomen”

Fler bilder:
Han kommer till intervjun på en el–sparkcykel.
– Det är benet, säger han.
– Det hänger inte med alla gånger, så jag brukar ta den här. Det är både behändigt och praktiskt.
Christer Nylund dricker en mun kaffe och börjar berätta om den där dagen 2013 – samma år som familjen köpte sin lägenhet i Spanien – som den gamle elitcurlaren fick beskedet från sin läkare att han led av MS. Eller, som det fullständiga namnet lyder, Multipel skleros.
Det kunde ha kommit som en chock. Om det inte vore för att Christer redan var mentalt förberedd på det.
– Sedan jag fått de första symtomen och efter alla provtagningar och undersökningar, var jag nästan helt säker på att det handlade om MS.
– Jag tror också att det gjorde det lättare för mig att förlika mig med faktum.
Läser du på sjukvårdens informationssida 1177.se om MS står det följande:
”MS är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan till exempel börja med att du ser sämre eller får förändrad känsel i en arm eller ett ben. Det går inte att bli av med MS helt, men läkemedel kan bromsa sjukdomens utveckling och lindra besvären. MS är en sjukdom som ofta pågår i många år. Sjukdomens utveckling varierar mycket mellan olika personer.”
De som drabbas av MS delas upp i dem som har MS med skov – det är de allra flesta – och dem som har MS utan skov, vilket är ungefär var femte person. Det finns ytterligare en lindrigare variant av MS, som betecknas som godartad och ger lindriga besvär.
Christer hör till dem som har den vanligaste formen av MS. Den med skov. Vilket innebär att det kan komma perioder på allt ifrån några få dagar upp till månader, då symtomen förvärras.
– De kan sedan gå tillbaka, om man har tur. Men skoven kommer alltid tillbaka.
Han tonar ned sjukdomens påverkan på hans eget liv – ”jag har lärt mig acceptera och leva med den och jag har den inställningen att göra det bästa utifrån förutsättningarna” – och lyfter i stället fram sin fru Rositas ovärderliga stöd och beskriver hur hon haft det tuffare än honom att ta in hur mycket som blivit annorlunda.
– Min ork är sämre, jag är ju begränsad rent fysiskt och jag blir oftare trött. Rosita är en hjälte som dels hjälper mig och underlättar för mig, dels ställer krav och pushar mig när jag har svackor.
– Det kan handla om att hon vill att vi tar en promenad och jag säger, ”äh, jag är för trött” men hon får ut mig ändå och det är b r a! För jag blir inte sämre av det. Jag måste bara komma över mitt inre motstånd.
Han talar om att Rosita är lika drabbad som han själv av hans sjukdom.
– Vi går igenom detta tillsammans och jag känner att trots att det här är en prövning på sitt sätt så har det gjort vårt förhållande ännu starkare. Det gäller för övrigt även förhållandet till våra två döttrar.
– Vår familj har alltid haft stark sammanhållning men jag vill påstå att den är ännu starkare nu än innan mitt sjukdomsbesked.
Den insikten gör det också enklare för Christer att ta reaktionerna från folk som inte känner till hans situation.
– När mitt högra ben inte har en bra dag kan det verka som om jag är halvfull. Det kan variera mellan att vara stelt eller, när jag blir nervös, mjukt. Och i båda fallen gör det saker med min gång och min balans som jag inte kan råda över.
Sånt kan ju få folk, som inte vet, att undra och dra egna slutsatser.
– Det är som det är. Jag bryr mig inte om det.
– Min förhoppning är att jag ska kunna ha många år till då sjukdomen inte försämrar mig så mycket och jag vill verkligen ta vara på allt det som gör mitt liv ljust. Herregud, det finns så många som har det mycket värre än mig! Jag tycker inte alls synd om mig själv. Jag är en lyckligt lottad människa på så många sätt.
Förutom den uppmärksamhet som Christer fick som curlingspelare – han representerade bland annat Sverige i junior–VM i Skottland 1985 och i OS i Calgary 1988 – är det som låssmed han är mest känd i Härnösand.
1986 började han jobba i familjeföretaget Nylunds Lås & Skomakeri, som hans pappa Kjell då drev och som har anor så långt tillbaka i tiden som 1920–talet.
– Då var skomakeridelen störst men jag insåg rätt snart att det var i låsverksamheten som det fanns störst potential, så jag utbildade mig till låssmed.
Jobbet på familjeföretaget är, med ett undantag, det enda han haft under hela sitt yrkesverksamma liv.
– Jag gjorde faktiskt ett halvår på Yngves Jakt & Sport sedan jag var färdig med ”lumpen” 1985.
Han växte upp i en familj där alltså pappa drev företag medan mamma Gurli ägnade sig åt politik.
Hon var hängiven socialdemokrat och satt i omgångar som kommunfullmäktiges ordförande i Härnösand.
– Mamma dog när hon bara var 70 år och det var ett hårt slag för oss. Hon var en kvinna som betydde mycket för många.
– När jag ser på mig själv har jag fått egenskaper från både henne och pappa. De var båda målmedvetna och hade socialt patos.
Under alla år som Christer jobbat med lås har branschen genomgått en stor förändring.
– När jag kom in i den satt pappa och tillverkade en del nycklar och monterade gamla, klassiska lås.
– Idag är utbudet av produkter och tjänster så många fler och tekniken har gjort alltmer avancerat. Vi monterar också larm, övervakningsutrustning, brandlarm och en massa annat. Det är en helt annan verksamhet idag än för 40 år sedan och det är samtidigt det som gjort att jag tycker att det är så enormt roligt fortfarande. Variationen, utvecklingen och utmaningarna stimulerar mig.
De personliga kontakterna, att skapa och våra kundrelationer, är dock lika betydelsefulla som förr.
– Och jag tror att vi, efter alla år, har både ett gott rykte och är kända för att göra bra jobb, säger han försiktigt.
Lusten att jobba har inte avtagit.
– Jag har aldrig haft någon måndagsångest för att gå till jobbet.
Men Christers MS–sjukdom har gjort att han fått ställa om. Det blir mindre av att ”vara ute på fältet” – trots att det är det han älskar mest – och mer av att ta hand om administrativt arbete.
– Det är någonting som jag förlikat mig med. Jag kan ju inte hålla samma tempo som innan sjukdomen. Men jag kommer att fortsätta jobba och är det någonting som sjukdomen lärt mig är det att släppa en del på mitt stora kontrollbehov.
– Jag har haft lite svårt för att delegera tidigare men där är jag mycket bättre nu.
En viss förändring har det även inneburit att Christer och Rosita sålde företaget i april till den större bolaget Norrskydd.
– Först köpte vi ut min syster Christina för ett antal år sedan och nu har vi alltså sålt allting, men vi jobbar kvar i verksamheten ungefär som tidigare.
– Till en del kan väl försäljningen sägas vara kopplad till min sjukdom. I alla fall att den skedde just nu. Men ärligt talat finns det stora fördelar med att ha ännu mera muskler bakom sig och att vara en del av en större organisation. Det ger konkurrensfördelar som är viktiga inför framtiden, säger Christer.
– Vi har haft samtal om försäljning tidigare men först nu kändes det rätt.
Själv kommer han att vara med på företagsresan ett bra tag till – så är det tänkt – men tillbringa tid i Spanien så ofta det är möjligt – ”min kropp mår bra av att jag vistas i ett varmare klimat” – och, ägna tid åt sin och Rositas vinblogg; @bubbelochvin
– Vin är ett gemensamt intresse som vi delar sedan länge och det har ökat sedan vi köpte vår lägenhet i Spanien, kom nära en del intressanta vingårdar och kunnat bygga på våra kunskaper.
Det är en av parets döttrar som hjälpt till att starta bloggen.
– Hon jobbar med sånt här professionellt och har samarbeten med bland andra Bianca Ingrosso.
– Jag och Rosita gör det här för rent nöjes skull men det är roligt när allt fler följer oss och läser de inlägg vi gör.
Det han inte längre kan göra – som att löpträna, orientera och ha en hård arbetsbelastning – upptar inte tillnärmelsevis hans tankar så mycket som på det han faktiskt kan och vill göra och som berikar hans liv.
– Min bestämda övertygelse är att jag har det bästa kvar att uppleva, säger Christer Nylund.
Christer Nylund

MUSIK: Riktig allätare, förutom den typ av JAZZ där alla spelar olika låtar…
POD: Hmm, lyssnar sällan på poddar, också en ”grej” jag skulle vilja kunna ägna tid åt. Dock går radion för det mesta i bakgrunden.
BOK: Trilogin av Ken Follet.
FILM: Gladiator.
TV–SERIE: Reprisnörd på svenska filmer, men serie hmm, Sveriges Mästerkock.
MAT: Allätare. Fråga mina vänner. Men tvingar du mig så säger jag råbiff.
DRYCK: Champagne
FAVORITPLATS: Ut på vattnet i vår båt.
0 comments