Så blev kast med liten påse en succé

Det börjar med några uttråkade curlingspelare och ett vansinnigt klipp på Youtube. Tre år senare kastas det majspåsar i var och varannan villaträdgård, och Svenska öppna mästerskapen lockar 130 tävlande från tre länder till Härnösand Arena.
Det här är historien om hur Härnösand blev Sveriges cornholehuvudstad.

Tre fjärdedelar av Svenska Cornholeföreningens styrelse sitter i fiket på Härnösand Arena. Man har precis röjt undan de sista spåren efter den hittills största cornholetävlingen någonsin i Sverige. Omkring 130 tävlande mellan 9 och 79 år har gjort över 200 starter i 6 klasser i de fjärde Svenska öppna mästerskapen.
Det är en makalös utveckling för en sport som inte ens existerade i Sverige förrän sommaren 2016. De som bär ansvaret för den epidemiska spridningen är just de här styrelsemedlemmarna: Kalle Åkesson, Andreas Skoglund och Mathias Mabergs, tillsammans med den just nu frånvarande kassören Johan Lavås.
Och startpunkten för hela rörelsen går faktiskt att vaska fram väldigt exakt.
Vintertid spelar gänget curling tillsammans och det var när säsongen 2016 tog slut som en rastlös Andreas Skoglund satt hemma i soffan och surfade på internet.
– Under curlingsäsongen har vi en diskussionsgrupp där vi pratar hela tiden, men när curlingen tar slut i april så blir den där gruppen plötsligt helt tyst och det känns väldigt tomt.
På sajten popularmechanics.com dök det upp en märklig artikel: ”How to make your own cornhole board”. Men vad var cornhole? Det måste Andreas ta reda på.
Han hittade en precisionssport där det gäller att kasta tygpåsar fyllda med torkad majs mot en bräda med hål i. Och han hittade ett hysteriskt klipp från USA.
– På Youtube fanns som en kort dokumentär som visar … några 40-plussare som tar sig själv på alldeles för stort allvar helt enkelt. ”Det är inte en sport – det är ett sätt att leva”, och så vidare. På fullt allvar. Helt knäppt, och jag och min fru satt och skrattade länge åt det där, minns Andreas.

Kalle Åkesson, Mathias Mabergs, Andras Skoglund

Han postade länken till klippet i curlinggruppens diskussionsforum med den inspirerande kommentaren ”Nästa stora grej!”.
Han fick snabbt två svar: ”Skaffa dig ett liv!” (Mathias) och ”Okej!” (Kalle).
I juni byggdes den första brädan. Senare samma sommar spelades de första svenska mästerskapen med 26 deltagare i Andreas trädgård. Resten är, som det brukar heta, historia.
Intresset spreds till vänner, släktningar och grannar. Flera som spelat byggde egna banor och introducerade i sin tur spelet till sina kompisar. 2017 grundades Svenska Cornholeföreningen.
– I början var det ju väldigt litet, men något har hänt i Härnösand, säger föreningens ordförande Mathias Mabergs. Nu ser man ofta folk som spelar hemma i trädgården och det växer snabbt.
Föreningen har missionerat i olika former. Fått in några brädor till nollningen på Umeå universitet, demonstrerat i skolor och på läger och inte minst låtit Härnösandsborna prova på spelet på Torget vid flera tillfällen.

DET HÄR ÄR CORNHOLE

Cornhole är ett precisionsspel som går ut på att samla poäng genom att kasta majsfyllda tygpåsar på en bräda med hål i. Brädorna har måtten 120 x 60 centimeter och avståndet mellan brädorna är drygt åtta meter. En omgång består i att de två spelarna (eller de två lagen) turas om att kasta fyra påsar var. En påse som ligger kvar på brädan efter omgången ger en poäng, en påse i hålet ger tre poäng. Bara mellanskillnaden mellan spelarnas poäng i omgången räknas och först till 21 poäng vinner.
Ett embryo till spelet finns beskrivet i USA i slutet av 1800-talet, men dagens sport tog fart på allvar på 1970-talet. Reglerna varierar något mellan olika länder, exempelvis används i Tyskland kortare brädor, men i Sverige spelas cornhole enligt de amerikanska reglerna.