Han är född på Tullportgatan, älskar Södra Sundet och Vårdkasbacken. Nu får forskaren Håkan Ahlström från Härnösand en miljon kronor i anslag från Hjärt-Lungfonden för att utveckla en ny biomarkör för hjärtålder. Och då kan det bli möjligt att bättre sätta in förebyggande åtgärder för att förhindra hjärtsvikt.
Håkan Ahlström bor numera i Uppsala, (där han är professor och överläkare), men han gillar sin gamla hemstad.
– Jag tycker mycket om Härnösand. Jag är född och växte upp där på Tullportsgatan 4A. Och jag brukar åka dit på studentjubileum vart femte år.
Vilket är dit favoritställe i Härnösand?
– Det är Södra Sundet på vårvintern. Speciellt kommer jag ihåg när pappa och jag åkte skidor på isen och hade med oss apelsiner och choklad i ryggsäcken. Oslagbart. Jag har också spenderat ohälsosamt mycket tid i Vårdkasbacken.
Håkan Ahlström från Härnösand har nyligen fått en miljon kronor i anslag från Hjärt-Lungfonden för att utveckla en ny biomarkör för hjärtålder, vilket kan möjliggöra förebyggande åtgärder med särskilt fokus på att förhindra hjärtsvikt.
– Vårt mål är att använda en ny biomarkör för hjärtålder för att möjliggöra tidigare och mer riktade förebyggande åtgärder mot hjärt-kärlsjukdom. Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lungfonden, säger Håkan Ahlström
Forskare utvecklar nu en ny biomarkör, en så kallad ”morfologisk hjärtålder” (MHA), för att tidigt identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Genom att analysera hjärtröntgenbilder från stora kohorter som SCAPIS och UK Biobank med hjälp av AI-teknik och deep learning, hoppas projektet kunna koppla förändringar i hjärtmorfologi till framtida risk för hjärt-kärlsjukdom.
Studien syftar också till att förstå hur faktorer som kroppssammansättning, genetiska risker och klinisk data påverkar MHA, och om denna biomarkör kan förbättra befintliga riskmodeller för hjärt-kärlsjukdom.
Resultaten kan leda till förbättrad diagnostik, förebyggande insatser och behandlingsmetoder, med särskilt fokus på att förhindra hjärtsvikt, där behandlingsalternativen i dagsläget är begränsade.
– Genom forskningen kan vi rädda liv och ge människor fler friska levnadsår. Vi vill därför tacka alla givare som bidrar till livsavgörande genombrott i forskningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
