Från ingenstans står hon plötsligt i spetsen för den politiska revisionen i Härnösand.
– Man kan inte bara sitta hemma och gnälla, förklarar Mia Öberg.
Får hon samma pli som på hundarna går det säkert vägen.
Mia beskriver sig själv i tre ord som positiv, social och lite sprallig.
– Har varit i alla fall, lägger hon till med ett skratt om det spralliga.
Positiv och social kan Yippie skriva under på när vi hälsar på i huset i Solumshamn med vidunderlig utsikt över havsviken.
Lägg därtill redovisningskonsultens noggrannhet så är hennes roll som lekmannarevisor klappad och klar.
Mia Öberg tar nämligen över efter Anders Gäfvert som hastigt avled i våras. En rutinerad politisk profil som kanske inte är helt lätt att ersätta.
Det medger hon.
– Det känns lite speciellt att vara lill-Anders. Han har varit en dynamisk man med mycket åsikter, och kunnig, bland annat om kommunallagen. Ska jag vara som Anders? Nej, nej, nej, det behöver jag inte. Ingen i gruppen förväntar sig att jag ska vara som han, säger Mia Öberg.
Men – visst finns likheter.
– Likheter kanske att vi vågar säga våra åsikter. Men jag kanske inte säger dem lika ofta. Han märktes och var överallt.
– Jag är nog lite mer verka utan att synas. Jag behöver inte ha några stora rubriker.
Politiskt har Mia faktiskt ingen erfarenhet alls.
– Jag tänkte för tio år sen när det var val att man sitter klagar och gnäller på allting, men man gör liksom ingenting. Jag började med att bli medlem i moderaterna. Då hade jag i alla fall gjort nånting, berättar hon.
Efter Gäfverts bortgång kom så frågan som överrumplade, först från Ida Skogström (M) som sitter i kommunstyrelsen och bor bara några stenkast härifrån.
Sen gav det ena det andra och i dag är Mia Öberg ordförande i revisionen där varje parti i kommunfullmäktige har varsin representant.
– Jag tror många är jätteförvånade att jag är i den här rollen, konstaterar hon glatt.
Och lägger snabbt till att det hittills är både spännande och intressant. Kanske kan hon inspirera andra att ta liknande steg.
– Det behövs ju föryngring. Och roligt med lite tjejer också. Det är jag och vice ordföranden Lillemor Andersson (C) i revisionen som har varit en gubbgrupp tidigare.
– Ni blir stämningen lite annorlunda. Men än så länge är det trevliga män, ingen härskarteknik, inget nedsättande eller så. Det känns jämställt.
I våras ville revisionen under Gäfverts ledning, enig över alla partigränser, pricka både kommunstyrelse och två nämnder med storsläggan genom att inte bevilja ansvarsfrihet.
Det hoppas Mia på igen, enigheten alltså.
– Vi ska hålla en enad front. Det är vårt mål. Och vi resonerar väldigt klokt tycker jag.
Jaktlabradorer har en stor roll i Mias liv. Hon driver Stargolds hunduppfödning, med sju kullar hittills sedan 2011, den senaste med nio valpar födda i juni.
Mamman heter Sivan, eller egentligen Stargolds Beretta, och henne träffar vi ihop med dottern Märtha, eller egentligen Stargolds Princess Märtha-Louise.
Märtha föddes i fjol – den 17 maj! Det föll sig naturligt att alla valpar den gången fick namn från det norska kungahuset.
Sivan och Märtha är positiva, sociala och tidvis lite spralliga. Sådan matte, sådana hundar.
Men de kräver sin tid.
– Det är nog flera timmar om dagen faktiskt. Jag tränar dem nästan varje dag. Jag håller också träningar och kurser med andra labbar, och nyligen hade vi en valpträff med kullen som föddes i juni.
Omgivningarna i Solumshamn är hundvänliga. Det får vi levande bevis på vid strandkanten nedanför villan.
Just jaktlabradorer ska dessutom tränas med inriktning jakt.
– Det är snälla markägare här. Jag behöver ju skjuta när jag tränar, men det gör jag inte med riktiga skott, lugnar oss Mia.
Hästtjejen blev förskollärare, jobbade med fastigheter, startade hunduppfödning och blev redovisningskonsult. Det är några hållpunkter.
Allt började på Prostvägen bekvämt nära till stallet i Vangsta. Föräldrarna var lärare.
– Jag började rida vid 6 och var engagerad i Härnösands ridklubb till 27 med flera egna hästar. Jag var en av de första som hade privathäst.
– Men det var lite fult att ha egen häst under en period på 70-talet och 80-talet. Det fick man inte ha då på ridskolan. Så pappa byggde om ett garage till stall, förklarar Mia.
I 14 år jobbade hon så som förskollärare och specialpedagog på Gånsvik och Tullporten innan hon sadlade om till fastigheter – Diös, Westerlinds och Hernö fastigheter.
Uppgiften på Hernö fastigheter var att bygga upp kontorshotellet Daily office.
– Jag blev jätteglad. Jag hade mitt kontorsrum där ett av dansgolven på Café Daily var, och jag hade varit så jädra mycket på Daily i ungdomens dagar. Det skulle naturligtvis heta Daily Office!
I företaget Mostago står MO för Maria Öberg och STAGO för Stargolds. Redovisning och hundar samsas.
Under 2024 pluggade hon också flitigt: juridik, projektledning, ledarskap och extern redovisning. Efter jul väntar beskattningsrätt.
– Folk tycker jag är helknäpp. Men jag älskar att plugga. Det skulle lärarna veta om när jag gick i skolan. Jag gick ut med skitdåliga betyg. Jag hade hästarna och så mycket annat som var så mycket roligare då, minns Mia.
Kontoret i dag där hon sköter redovisningen åt fem, sex bolag hittar vi i en vrå hemma i bostaden.
På ett soffbord utanför ligger kvällslektyren: ”Finansiell rapportering enligt K3”, på drygt 800 sidor.
På bordet finns även ett väl tummat kompendium om god revisionssed från SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Jobbet tar ungefär halvtid. Frågan är om det finns plats för mer politik.
Det är ju val nästa år…?
– Just nu fokuserar jag på revisionen. Men naturligtvis, om partiet behöver hjälp…
Så, vad gör du om fem år?
– Tror fortfarande jag jobbar lite grann. Någon pensionärstillvaro vill jag inte riktigt ha helt. Jobba lite lagom så där.
Och vad är roligast, politik eller hundar?
– Hundar!
