Öringens vandring studeras

ÖRINGEN – en riktig återvändare. Egentligen vet vi inte så mycket om öringens livscykel, särskilt inte dess vandring till och från de mindre vattendragen som är deras födelseplats och reproduktionsplats.
– Laxen är nog den mest studerade fiskarten, men öringen behöver vi veta mycket mer om för att förvalta för framtiden, säger David Jonsson (bilden), länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Västernorrland.

Han har fått med sig SLU- Sveriges lantbruksuniversitet i ett unikt projekt för att studera öringens vandring i Byån i Häggdånger.
Hittills har endast två undersökningar gjorts i Sverige om öringens vandring ut i havet. En studie i Torne älv och en i vid Skånes kust i Östersjön.
– Jag är riktigt glad att vi kan göra den här fiskräkningen i år, så att vi får veta hur det ser ut i små vattendrag som Byån. Det är kunskap vi behöver och roligt att Häggdångers Fiskevårdsområde blir platsen för ny kunskap om öringens vandring, säger David Jonsson

Varje dag under våren och försommaren har Oscar Norrgrann och Tove Lönneborg, vittjat den ryssja som spärrar av ån för att hindra öringen att simma ut i Byviken och Bottenhavet. Efter att ha räknat, mätt, vägt, kollat kondition och tagit några fjäll för åldersbestämning, så släpps fisken tillbaka i Byån för fortsatt vandring ut i havet.
Det handlar alltså om att stoppa den fisk som växt upp i Byån innan den vill vandra ut i havet för att växa till sig under några år och sedan vandra tillbaka till sitt hemmavatten.

När temperaturen stiger till runt 8–9 grader och vattenflödet minskar efter vårfloden, måste fisken hinna ut. Då har den hunnit bli större, blank i skinnet och kallas smolt.
– Vi vet inte hur det ser ut för öringen som lever i sötvatten, lämnar för några år i havets bräckta vatten och sedan vandrar tillbaka igen för att reproducera sig.– Hur många föräldrafiskar rör det sig om i Byån? Hur många hinner bli smolt?

Hur många återvänder? Är det 10 fiskar eller 50 fiskar? Hur ser det ut om fem år, funderar David Jonsson.
Det är sådana frågor som Länsstyrelsen och SLU hoppas få svar på med sin undersökning av öringens livsmiljö i Byån.
– Det är inte bara öring som hamnar i ryssjan och räknas. Nu kan vi kan få veta mer om vilka fiskar och annat liv som finns i våra vattendrag, säger Anette Nordin i Kammartjärn, ordförande i Häggdångers Fiskevårdsområdesförening.
– Det ska bli jättespännade ta del av resultatet senare i år. Det är ett intressant projekt som gynnar både markägare med fiskerätt och sport- och fritidsfiskaren.
Om öringens framtid vet vi inte tillräckligt, men länsfiskekonsulentyrket är nog ett utdöende släkte, tror David Jonsson, som ser hur yrkesfisket får mindre och mindre betydelse i våra vatten.

I dag finns tre verksamma yrkesfiskare med fiskelicens runt Härnösand. Bengt Sandström, Svenskär, Björn Stark, Byviken och Hans Frölander i Bondhamn, konstaterar David Jonsson.
– Det är synd. Det är ju skillnad på att kunna äta strömming, lax eller öring som inte är odlad. Och mycket trevligare handla direkt med fiskaren, tycker David, som hoppas hans idé att studera öringen i Byån, i alla fall ska ge öringen rätt förutsättningar att föröka sig och komma tillbaka till sitt sötvatten.