När jag letar bland alla bilder jag har i arkivet så försökt jag blanda mellan riktigt gamla till bilder från nuvarande årtusende. Månadens bild är ”ganska ny” och förställer vårsånger med Allmänna Sången under ledning av Renate Menzel på Valborgsmässoafton för 20 år sedan, 2004. Det året firande kören 100-årsjubiléum.
Men hur och varför firar vi vårens ankomst med manskörer på Valborgsmässoaftonen? Den vi ska tacka för detta var tonsättaren Johann Christian Friedrich Haeffner. Haeffner var född i Tyskland 1759 och anställdes som hovkapellmästare i Stockholm 1792. Melodierna till Wallins psalmbok var samlade och redigerade av Haeffner, och när han avled 1833 var han därför den mest spelade tonsättaren i landet.
Haeffner var mycket aktiv i tidens nationalromantiska strömningar. 1808 av anställdes han som musikalisk ledare vid Uppsala universitet och samma år komponerade han Under Svea banér, en hyllning till överbefälhavaren general Klingspor. Den sjöngs av en manskvartett av studenter vid universitetet, och detta resulterade i att det dök upp flera olika sångargrupper vid studentnationerna som sjöng nationalromantiska sånger. Ett av dessa sällskap blev senare Den allmänna sången 1830. Kören hade med medlemmar från alla studentnationer, de sjöng sporadiskt och i olika konstellationer. Sällskapets sammankomster var inte speciellt ordnade, och flera olika sånganförare ledde kören samtidigt. Sedan 1963 är Allmänna Sången i Uppsala en blandad kör med både män och kvinnor.
År 1842 fastslog Upsala studenters sångförening (Allmänna Sången) att valborgsmässoafton skulle vara en av fyra årliga högtider som studenterna särskilt skulle fira. De övriga högtidsdagarna var förbehållna Gustav Vasas födelsedag samt Gustav II Adolfs och Karl XIIs dödsdagar.
Samtidigt verkade tonsättaren Otto Lindblad i Lund och han medverkade till att Lunds Studentsångarförening grundades 1831. Lindblad tonsatte också flera av de traditionella vårsångerna.
Från början signalerade mössan att bäraren var student.1864 ändrades modellen för studentexamen. Studentexamen var innan dess ett inträdesprov till studier vid universitetet, och resultaten kungjordes sista april med bland annat mösspåtagning. Det som varit ett inträdesprov till universitetet blev istället det slutliga provet vid läroverken. Mössan kunde därmed bäras även av den som inte gick vidare till högre studier, vilket verkligen inte var så många. I genomsnitt tog bara drygt 400 ungdomar i hela Sverige studenten varje år under 1860-talet.
Det dröjde till 1870 innan kvinnor fick tillåtelse att avlägga studentexamen, och tillgången till högre studier var faktiskt mycket ojämlik långt in på förra seklet. För 75 år sedan (noga räknat år 1947) tog 2733 unga män och 1504 unga kvinnor studenten. Väldigt få kom från annat än socialgrupp 1 och 2, bara 2% av arbetarklassens barn gick vare till examen och ändå färre studerade vid universitet.
Våra mest älskade vårsånger; Längtan till landet (Vintern ra), O hur härligt majsol ler, Liten fågel, Under rönn och syrén och Vårvindar friska är därför antingen komponerade eller arrangerade för studentkör – alltså manskör – under mitten av 1800-talet.
När allmänna sången grundades i Härnösand 1904 så var den allmän i betydelsen att man inte var tvungen att vara student för att få vara med och sjunga. I stället för att ha studentmössans blå-gula kokard satte man in ett sångarmärke som föreställer en lyra. Vår stora folkrörelse med körsång för tyvärr en tynande tillvaro i många mindre städer. Vi ska vara stolta och tacksamma över att kören fortfarande är aktiv.
Glad vår!
