Han kunde blivit frikyrkopastor. Nu lutar det mer åt fysioterapeut. Men först sticker Jonas Bergström emellan ett tag som kommunalråd i Härnösand, i tio år, max.
– De röda patriarkernas tid när man satt i 20 år är förbi, förklarar den socialdemokratiska ledarskribenten på Tidningen Ångermanland.
Andreas Sjölander (S) avgår som kommunstyrelsens ordförande i Härnösand den 31 juli efter sju år på posten. Dagen efter tillträder Jonas Bergström.
Formellt utsågs han av kommunfullmäktige strax före midsommar. Dessförinnan stöttes och blöttes han i en process med nomineringar, intervjuer och hearing fram till partiets slutliga val med ett unisont ”JA”.
Några motkandidater försvann på vägen. Den siste som drog sig ur var Krister McCarthy, ordförande i kommunens socialnämnd och i Härnösands arbetarekommun.
Jonas Bergström, just nu pappaledig, poppar upp som lite av en outsider. Men okänd? Njae.
– Många härnösandsbor vet ju vem jag är utifrån tidningen. Jag börjar inte från noll, jag är inte helt okänd. Jag är mer känd än många politiker i stan, säger han.
Ja, känd bland annat för tuffa utfall i spalterna, även mot partikamrater.
– Jag har ju varit väldigt hård mot vissa. Men trots det har jag fått ett så starkt stöd och starkt förtroende. Det säger någonting om socialdemokraterna i Härnösand.
– Att man är öppna men också att man är less på konflikterna som varit i vårt parti. Då finns det en fördel med någon som kommer lite snett utifrån.
Varför det blev just Jonas Bergström menar han själv vägde mellan förnyelse eller förvaltning i gamla hjulspår.
– Då har man valt förnyelse. Vissa försöker antyda att det är en generationsfråga. Men det är faktiskt så att jag har fått jättestarkt stöd hos människor som är 70 och 75 plus, säger han.
Jodå, bland uppbackarna finns ärrade S-veteraner som Göran Norlander, Rolf Andersson, Sig-Britt Ahl, Rune Danielsson och Janne Sjödin. Med fler.
Fördelar som lyfts fram är hans sociala och kommunikativa förmåga, vana vid tal, skrift och sociala medier och känsla för medielandskapet.
– Jag är inte rädd för att prata med journalister, framhåller han och det tackar vi för.
Inga nackdelar?
– Eh jo, att jag kommer in lite från sidan. Jag sitter inte med i församlingarna och de stängda rummen för de förtroendevalda. Jag är relativt ny i stan.
Jonas Bergström ljuger, kan vi tillägga.
I sin jobbintervju på Tidningen Ångermanland underströk han med emfas att han aldrig tänkte flytta till Härnösand.
Nu bor han här i radhuset ovanför Sälsten sedan i mars 2022.
– Jag ljög inte. Jag var jättebestämd. Sen har jag ändrat mig, slingrar han sig.
”Älskar Härnösand” och ”stormtrivs” heter det numera på hans Instagram.
Jonas Bergström hedrar överenskommelsen som finns i dag mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Det är grunden till den majoritet som styr i Härnösand med en bräcklig rösts övervikt i fullmäktige, 22 mot 21.
Löftet har han utfärdat i samtal personligen direkt till Knapp Britta Thyr (MP) och Ingemar Wiklander (KD).
På hans egen agenda sticker en sak ut framför andra:
– Ordning och reda i ekonomin. Ta ansvar för ekonomin och välfärden. Det är det absolut viktigaste som måste sättas först hela tiden, förklarar han.
På en pressträff dagen efter han utsetts av partiet slog han fast sina prioriteringar i fem punkter.
Här ingår – hårt sammanfattat – bättre ekonomi, bättre företagsklimat, bättre skolresultat, bättre äldreomsorg samt en vision till 2040 med bostäder centralt vid vattnet på Kronholmskajen.
Han pekar också särskilt på att minska antalet politiker och att minska antalet chefer och tjänstemän inom tillväxt-, näringslivs- och kommunikationsavdelningarna.
Det sista väcker reaktioner. ”En kraftfull pungspark mot dem som suttit alltför tryggt”, tycker den liberala kollegan Tomas Izaias Englund i en ledare i TÅ.
– Det är Tomas ord. Jag skulle inte uttrycka det så, kommenterar Jonas Bergström.
– Min bild är att man har fel fokus. Det är inte tillväxtenheten som skapar tillväxt. Det är stans företagare.
– Och när man nu ska spara, vilket man gör, på skolan och på äldreomsorgen, då är det jätteviktigt att man också måste spara i de andra delarna. Vi kan inte säga att vi ska prioritera välfärden och sen orkar vi inte prioritera.
Livet började än här och än där. Jonas flyttade sex gånger före nio års ålder innan det blev en mer stadigvarande uppväxt i Skövde.
Så kan det bli med en mamma som missionspastor och ständiga byten av församlingar.
Han engagerades tidigt i samma rörelse, som scout, scoutledare, konfirmationsledare, styrelseuppdrag, åkte på Equmenias riksstämmor…
– Jag var superengagerad innan det blev mer och mer SSU. Ett tag bodde jag i ett kristet kollektiv i Stockholm där det gömdes flyktingar.
– Så det har betytt väldigt mycket i mitt liv. Jag är övertygad om att jag kommer få träffa min morfar igen. Helt övertygad. Och om att det finns ett liv efter detta. Det känner jag en väldig trygghet och tröst i.
Lite behöver inte det ena utesluta det andra heller.
– Det är kanske inte helt olikt att vara pastor och kommunstyrelsens ordförande. Som pastor är man det sociala kittet, speciellt i en liten frikyrkoförsamling.
– Man ska inte underskatta de sociala bitarna. Det är jätteviktigt att man känner sig sedd och inkluderad, säger Jonas Bergström.
Vem bor här? På plats i radhuset hittar vi ledtrådar.
Den från middagsluren nyvakne sonen heter Tage, efter Tage Erlander, legendarisk partiledare och statsminister 1946-1969.
Familjens hund, en vänlig och jaktinriktad golden retriever, kallas Magda, efter ja, gissa, och den soliga utehörnan med rosor i pergolan går under namnet Rosenbad.
Socialdemokratiskt värre. Fast Rosenbad återstår ju att erövra – igen.
Hustrun Signe som ska bli lärare i textilslöjd och hemkunskap gläds å sin sida åt att hon nyss har fått jobb i Timrå, halvtid som obehörig lärare, halvtid som praktikant.
– Rätt skönt nu när Jonas ska ta en massa beslut om skolan i den här kommunen att jag inte behöver stå till svars för det i lärarrummet. Jag kan sitta i en annan kommun och vara anonym, förklarar hon.
Jonas har inga fritidsproblem. Utom att hinna med möjligen. Han tränar, springer, åker skidor, klättrar, tar hand om sonen, lite husprojekt och så var det visst lite politik också.
Så späckad fritid och sen kommunstyrelseordförande på det. Hur ska det gå ihop?
– Man får hjälpas åt. Monica Fahlén till exempel, kommunfullmäktiges ordförande, hennes viktigaste uppdrag är att vara barnvakt åt Tage.
I ett år framåt ska nu Jonas Bergström lotsa den politiska majoritetens förslag till beslut i kommunfullmäktige. Utan egen rösträtt dock. Han är ju inte folkvald.
Fast det lär han bli nästa höst. Han förutsätter att han toppar S-listan i kommunvalet, det är de signaler han fått.
– Min inställning är att jag ska ägna tio år åt det här. Det är min ingång i detta, säger han.
Och sen då, efter tio år?
– Då kanske jag börjar jobba som fysioterapeut. Jag har bara åtta veckors praktik kvar i primärvården. Sen är jag legitimerad.
Jo, en hake har förstås tioårsplanen. Väljarna.
– Ja, om jag får förnyat förtroende alltså inte bara en utan flera gånger och får förtroendet från väljarna. Och om vi lyckas få ihop ett samarbete med våra samarbetspartier. Men sen tror jag det är dags att göra någonting annat.
