Orädd målvakt i spetsen för 7000

Vem vill stå i spetsen för 7000 anställda och kraftigt krympa en budget på tolv miljarder i ständigt offentligt blåsväder?
Sara Nylund tackade ja, självklart.
– Ja, jag talade om att jag var nomineringsbar, förklarar hon några veckor in på uppdraget som regionstyrelsens ordförande i Västernorrland.

Hon har vuxit och härdats med åren, från första uppdraget som socialdemokratisk ordförande i miljönämnden i Härnösands kommun fram till det senaste steget upp som högsta politiska ansvarig för regionen med de tunga sjukvårdsfrågorna på bordet.

Rädd är hon inte.
– Jag har hållit på med det här i tjugo år. Jag har byggt erfarenhet och kunskap i att vara politiker, och har ett nätverk som gör att jag känner mig trygg att kliva på i en sån här roll, säger Sara Nylund.

Och redo att dra en apparat med 12 miljarder i budget och tusentals anställda?
– Ja, jag är ju inte ensam i det arbetet. Jag har partikamrater, majoritetskamrater, jag har politikerkolleger och en förvaltningsledning här med Åsa Bellander i spetsen som är otroligt kompetent. Det är inte nån form av ensamarbete.
– Som målvakt vinner jag ingen match själv. Jag vinner ingenting själv som regionstyrelsens ordförande heller. Det är ett tillsammansarbete. Jag har en styrka i att jag kommer från en lagidrott. Det är tillsammans man måste göra det.
Där kom handbollen in. Vi återkommer till den.

Kalendern späckas snabbt. Sara Nylund hade redan fulltecknat som vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden. Nu fylls nya åtaganden på innan de gamla har hunnit fasas ut.
Så det är svårt att få till en intervjutid.

Ett tilltänkt hemma-hos-reportage ute i Sörgården, Gussjö, ställs in med kort varsel. En kommundialog med Kramfors kom emellan.
Vi får i stället hålla till godo med några timmar i det ganska spartanska men nyrustade kontorsrummet i Regionens hus intill E4 i Härnösand.
Gott så.

Denna dag konkurrerar Yippie i schemat med flera planeringsmöten, en utbildning i säkerhetsskydd och efter oss ett S-möte på restaurang APA och ett kvällsmöte med kommunen, då i rollen som handbollsordförande.

På lunchen betade Sara av några mejl och några samtal och hann stoppa i sig matlådan hemifrån, stuvade makaroner och älgköttbullar.
– I kväll åker jag anropsstyrd buss hem från stan ut till Gussjö. 7.30 i morgon går bilen till Kramfors, så jag tar bussen 5.58 från Gussjö, annars får vi inte ihop det, berättar hon.

Den som hör Sara Nylund prata förstår varifrån hon kommer. Dalmål tvättas inte bort i första taget.
– Det beror nog på i vilken fas jag är, Du skulle höra när jag står i talarstolen och blir riktigt sur på någon. Då jäklar. Det kommer fram när jag blir extra engagerad.

Allt började i Borlänge. Föräldrarna bor fortfarande kvar i samma hus.
Sara flyttade vid 16 års ålder till Eskilstuna och gick på handbollsgymnasium. Ständigt denna handboll, ett modersarv, mamma Ulla var målvakt i Borlänge HK med tre SM-guld.

Saras karriär fortsatte med studier i Östersund – programmet ekonomi, politik och miljö – och där kom politiken in i bilden i form av S-studenterna. Efter en långresa ensam som backpacker i Australien hamnade hon så i Härnösand.
– Det fanns tre jobb lediga som ombudsman i SSU. Jag valde Västernorrland för att bli nära min farfar, född 1911. Han bodde på Brunnegården och jag kommer ihåg när han poströstade sista gången. ”Ta Socialdemokraterna” sa han, ”Göran Persson vet hur en slipsten ska dras”, minns hon med glädje.

Efter valet 2002 hamnade Sara hux flux i den kommunala hetluften som ordförande i miljönämnden, senare som vice ordförande i kommunstyrelsen och ännu senare ordförande i samhällsnämnden fram till 2018.

Kvar från den här tiden hänger att vissa vägrar luncha med Sara.
– Det finns de som säger att de inte vill ha med mig på lunch i Härnösand. Jag träffar ju bara folk som jag känner hela tiden. Det går inte att ha mig med på stan.

Vem är Sara Nylund, i tre ord?
– Nyfiken, glad och, eh…, viljestark.

Egenskaperna kan kanske komma till pass i regionpolitiken.

Om vi radar upp ett axplock frågor: sjukhusstrukturen (läs: Sollefteåfrågan), vårdköer, neddragningar, läkarbrist, sjuksköterskebrist, ifrågasatt patientsäkerhet, IVO-anmälningar, kritik mot arbetsmiljön, höjda patientavgifter, dyr hyrpersonal, ojämn regional utveckling, hotande miljardunderskott. Det finns liksom en del att brottas med.

Varje punkt är ett reportageämne i sig.
Den enkla vägen ut är att Sara Nylund får peka på vad som är överordnat, regionens absolut viktigaste och svåraste nöt att knäcka.

Hon behöver inte tänka länge.
– Befolkningstillväxt! För det löser kompetensförsörjningen, både för oss i det offentliga och för andra organisationer och företag som behöver medarbetare och människor. Just nu minskar vi i befolkning. Det måste vi vända på, säger hon.

När vi träffas svallar vågorna högt kring kärleksrelationen mellan Elina Backlund Arab, ledande S-politiker och nyss petad som ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, och Robert Thunfors, ordförande i Sjukvårdspartiet och den ledande oppositionspolitikern.

Sara Nylund noterar att ingen journalist har frågor i dag om hur regionstyrelsens ordförande tänker om att ligga 853 miljoner back. Allt i media handlar om kärleksaffären. Men regionen har inte lamslagits för det.
– Den här organisationen tuffar på. Vi levererar varje dag, till patienter, invånare, organisationer och företag, oavsett vad som händer, konstaterar hon lugnt.

Hon fostrades från fem-sex års ålder in i handbollens värld. I dag är hon ordförande i Härnösands Handbollsförening, en sammanslagning av Brännan (herr) och Härnösands HK (dam).

Vid fyllda 47 ligger den egna karriären på hyllan. Kanske, bäst att tillägga. Hon hoppade in mellan stolparna förra säsongen.
– Det blev skador och annat. Det skulle bara bli ett inhopp. Jag tror det blev 14 matcher innan det var klart, säger hon leende.

Tränar fortfarande?
– Inte handboll, det hinner jag inte. Men jag lyfter lite vikter hemma och så kör jag yoga och går ut med hunden. I morse tränade jag yoga kvart över fem.

Skulle kunna hoppa in i dag?
– Näe, eller jo, det skulle jag kanske. Det sa jag i fjol också att det inte gick. Men det gick ju, man har ett muskelminne. Tack och lov har de duktiga framtidsnamn som spelar i dag.

Handbollsfrågorna kan ta allt ifrån en halvtimme om dagen till fyra timmar. Det beror på.

– Tänk denna Öbackahall. Undrar hur många timmar jag har tillbringat där sen jag flyttade hit, funderar hon högt.

Region Västernorrland har haft kvinnlig styrelseordförande förr. Men aldrig har stiftet, länsstyrelsen och regionen haft kvinnor på de högsta posterna samtidigt.
Med Teresia Derlén, Carin Jämtin och nu Sara Nylund styrs länet andligen, offentligen och politiskt ytterst av tre kvinnor.

Snacka om girl power? Vad säger du om det?
– Go girls, säger jag. Vad häftigt. Det har jag inte ens reflekterat över. Det var väl banne mig på tiden!

Saras föregångare Glenn Nordlund har haft ett möte i regionhuset och tittar förbi under vår intervju bara för att säga hej.
– Den gamle har svårt att slita sig, skojar han.

Fast det gjorde han alltså, slet sig efter sex år på uppdraget.

Man undrar då osökt hur länge Sara Nylund håller ut.

Om tio år lär hon i alla fall vara kvar i samma bransch.
– Om tio år? Hm. Då är jag 57. Jag tror jag är med i något sammanhang där man arbetar för att utveckla och förbättra samhället för människor, på något sätt. Om det nu är som politiker eller i en organisation eller så, som handlar om att skapa ett bättre samhälle.