Arne – korsordsmakare och kulturprofil

Månadens bild föreställer en känd kulturpersonlighet under många år i Härnösand – Arne Larsson. Den är tagen på Musik & Kulturskolans lokaler på Vågmannen någon på hösten 1989. Skolan hade uppdaterat möjligheten att skriva och arrangera musik på dator med hjälp av en Atari STE, dåtidens vanligaste musikdator. 

Idén med instrumentalundervisning i kommunal regi hade vuxit fram under andra världskriget och startade i blygsam omfattning i några kommuner under 1940-talet, bland annat Uppsala och Nacka. Några av de mest drivande personerna var Bror Axel ”LilleBror” Söderlundh och Carl-Bertil Agnestig. LilleBror är väl mest känd för sina lyriska tonsättningar av Nils Ferlins texter och Carl-Bertil Agnestig revolutionerade pianoundervisningen med sina läroböcker. 

Till Härnösand kom idén genom Rune Wahlberg, tonsättare, dirigent och kanske framför allt eldsjäl för musikundervisningen. Härnösands Kommunala Musikskola startade under hans ledning läsåret 1964-65. Rune Wahlberg hade sedan sedan 1953 verkat i olika kommuner i Norrland, och efter en kort tid i Härnösand återvände han till födelsestaden Gävle.

Det var inte bara kommunala musikskolan som startade verksamhet under 1960-talet. Kapellsbergs musikskola grundades 1961 på Kapellsbergs herrgård i Härnösand som filial till Framnäs folkhögskola. Jonas Röjås, riksspelman och klassiskt skolad violinist, var rektor åren 1961-77. Han tog med låtspel på gehör som en viktig del i violinundervisningen, och startade 1976 en musikhandledarlinje. Härnösand fick på så sätt tillgång till välutbildade lärare som var en förutsättning för att gymnasiet kunde starta en musiklinje i mitten på 1970-talet. 

Bland de första lärarna på Kommunala musikskolan fanns Arne Larsson, som hade hand om undervisningen på bleckblås, framför allt trombon och tuba. Han hade själv lärt sig grunderna i folkskolans instrumentalgrupper, och hade tidigt hamnat i FCO:s orkester. 

I samband med vänortsbesök växte tanken fram hos Arne att starta en paradorkester. I Norge hade ”skolemusikkorps” varit en viktig del i det lokala musiklivet sedan 1901. Från början fick endast pojkar vara med i ”guttekorpset”, men 1956 fick även flickor delta. Norska musikkorps spelar naturligtvis en central roll i firandet av Norges nationaldag, 17 maj.

Med inspiration från Norge startades Härnösands paradorkester 1969, och en supporterförening drogs igång för att samla pengar till olika aktiviteter, främst resor. Genom åren har Paradorkestern turnerat i Sverige, i våra grannländer och ute i Europa. 

Så tillbaka till bilden. Arne hade alltid en hel del jobb med att fixa arrangemang, speciellt på lite modernare låtar. Nästan varje jul skulle det finnas passade julmusik, och under våren skulle Paradorkestern göra konserter på skolgårdarna. I och med datorns intåg blev det möjligt att skriva snygga noter, lyssna på olika stämmor i arrangemangen och inte minst spara och ändra pågående jobb. Hemdatorn från Atari blev de unga musikskaparnas favorit på grund av att det var enkelt att koppla samman dator och synthar. 1991 kom låten ”Vår Atari” som blev en liten hit på albumet ”Just D” för bandet med samma namn. 

För Arne blev datorn arbetsverktyget att skriva arrangemang för Paradorkestern. Trots att Arne gick i pension samma år som Just D gjorde ”Vår Atari”, så var intresset för datorns möjligheter enormt. Han köpte en egen dator, skrev arrangemang för blåsorkester, skrev en bok om Härnösands Paradorkester, översatte pedagogisk litteratur från USA samt medverkade i Västernorrlands Allehanda med många kluriga korsord som handlade om Härnösand. När jag träffade honom några månader innan han avled vid 81 års ålder i januari 2008 så var han fortfarande fullt verksam i sitt skapande.

Och vad hände med Atari? Grundaren/ägaren Jack Tramiel (1928-2012), en överlevare från Auschwitz, var känd för sina hårda och snabba – och inte alltid så välbetänkta – beslut. Tramiel grundade först Commodore ( C64 och Amiga ), lämnade företaget i vrede när han inte fick som han ville kring någon småsak, fortsatte med Atari och när företaget stod på toppen av sin försäljning så tog det stopp. Han kände sig motarbetad av olika aktörer och köpte därför en konkursdrabbad elektronikkedja för att få ut fler datorer. Det gick inte så bra – i stort sett konkurs för hela verksamheten och datormärket försvann därmed på bara något år. 

Med Atari startade en revolution för musikbranschen. ”Mozart skulle ha mördat för en dator”, lär ABBA:s ljudtekniker Michael B Tretow sagt i en intervju. Frågan är dock om datorerna kommer att kunna ersätta en paraderande ungdomsorkester. Jag tror inte det.