Nyfiken på Lovisa Petterkvist?

Dag Jonzon

Alfhild Agrell i sin skrivarlya. Tidigt insåg hon behovet av ”ficktelefoner”. AI har tolkat.
Alfhild Agrell i sin skrivarlya. Tidigt insåg hon behovet av ”ficktelefoner”. AI har tolkat.

Jag sitter med en alldeles ny bok, 599 välfyllda sidor, med ett inbjudande omslag i gult och grönt och ett rikt bildmaterial. Det är en färgglad illustration av Lovisa Petterkvist utifrån en svart-vit förlaga från 1896 sompryder framsidan. Lovisa är Alfhild Agrells pseudonym.

På Öbacka Bokhandel första lördagen i december 2025 står Karin Lidén och Maria Lycken, medlemmar i Alfhild Agrell-sällskapet, och signerar den bok de ägnat år och massor med timmar åt. De har moderniserat språket, försett texten med 36 sidor kommentarer för att bli begriplig idag och göra boken möjlig att förstå för dagens läsare.

– Man tar henne genast till sitt hjärta. Alfhilds under cover-persona Lovisa Petterkvist, en boksynt, något rundlagd matrona från ”Jockmock” (Härnösand) som bjuder läsarna på en festlig bildningsresa i 1890-talets Stockholm och utrikes. Så skriver Ebba Witt Brattström i sitt efterord. Komikern och skådespelaren Sissela Kyle har skrivt ett förord, lika läsvärt, och konstaterar att Lovisa på resa. I Stockholm och utrikes är en rolig bok.

– Kul så att man skrattar, skojigt på riktigt. Så till den grad att dåtidens recensenter tog för givet att det ar en man bakom pseudonymen Lovisa Petterkvist.

Lovisa var inte bara god, hon är befriande småsint och högmodig som hon är skarpsynt och vass när hon skildrar 1890-talets Sverige och Europa med dess klasskillnader och kvinnoförtryck.

Jag uppskattar, precis som Sissela Kyle uppmärksammar Karin och Marias alla kommentarer som ger extra förståelse för författarens ambitiösa arbete, hur hon med humor reflekterar och kommenterar stort och smått i en tid då kvinnor helst skulle synas lite, höras måttligt och absolut inte vara roliga.

Lovisa Petterkvist märks, låter och är kul, avslutar Sissela, som trots sina förkunskaper om kvinnohistoria, hela tiden läst med tummen i kommentarerna.

Alfhild själv gjorde succédebut på Dramaten 1882 med pjäsen Räddad, om ett olyckligt äktenskap. Efter fem lyckade pjäser på fem år tog det tvärstopp.

Hon baktalades av bland annat August Strindberg och övergick då till att skriva under pseudonym. Alfhild Agrell (1849–1923) föddes i Härnösand och är begravd på Säbrå kyrkogård

Hon som efterlyste ”fick-telefoner

 

Vem vinner nya Pling Pling-priset?

Är du en nytänkare med fantasi som går i härnösandsförfattaren Alfhild Agrells fotspår? Hon som var så före sin tid att hon för 133 år sedan insåg behovet av ”fick-telefoner”.

För att uppmärksamma och uppmuntra till nytänkande insatser och uppfinningsrikedom inom kultur- och samhällsliv i Västernorrland idag, så delar Alfhild- Agrell-sällskapet ut ett nyinstiftat pris på 8000 kronor i samband med sitt årsmöte i mars 2026 – ett pris helt i Alfhilds anda.

Det kan handla om kvinnosaken idag, ett engagemang för norrlandsfrågor, för miljöfrågor eller ett patos för rättvisa och tolerans.

Det går bra att föreslå sig själv eller någon annan som är engagerad och vill påverka sin samtid, lika framsynt som rebellen Alfhild gjorde på sin tid.

På hemsidan www.alfhildagrell.se kan man läsa om vilka uppgifter som krävs för att bli nominerad. Den 15 februari får vi veta vem som blev den första Pling-pling-vinnaren.

Uttrycket ”Pling pling” kommer från hennes bok ”I Stockholm” från 1892 där hennes alter ego Lovisa Petterkvist efterlyser en bärbar telefon som skulle vara mycket praktisk att ha, inte minst för att hålla reda på sin make.

Artikeln publicerades i Yippie 12 2025 på sidan 26
Yippie 12 2025

Dela artikel

Kopiera länk

Annons: