Näringsliv Yippie 9 2020

The Härnöverken story

Text Karin Pettersson Skarby Foto Pawel Maronski & Profilbild Leeks arkiv

Industrikomplexet på Härnön har varit en fast punkt i staden i 149 år. En gång hjärta, sedan sorgebarn. Nu fylls Härnö­verken på med småföretag och nya verksamheter.

 

Trucktid

Generationer av Härnösandsbor har haft sin utkomst från industrierna som inrymts på Härnöverken.  Berndt Sjölander jobbade 48 år med truckar på Härnöverken, bland annat under glansperioden på 1950- och 60-talet. ”Jag trivdes”, säger 84-åringen.

Berndt Sjölander är en av många härnösandsbor som har jobbat på Härnöverken, den mekaniska verkstaden på Härnön som startade sin verksamhet 1871 och som lades ned 2000.
Efter andra världskriget var Härnöverken en ledande tillverkare av truckar och den då 15 år gamla Berndt började som lärling på truckavdelningen 1951. De nästa 48 åren var han med i utvecklingen av truckar, från lintrummor med wires som lyfte lasten, till hydrauliska lyftanordningar, från räknesticka till miniräknare, från stämpelklocka och ritbord till dataskärmar.

Asea Härnöverken, med småbåtshamnen till vänster, för 60 år sedan. Foto ur Profilbild Leeks arkiv

Härnöverken var som störst på 1950- och 1960-talet. Det var flera hundra arbetare som fyllde området och de som jobbade här höll ihop. Svarvare, borrare, fräsare, kontorister, snickare, svetsare, sjuksystrar, chaufförer och många andra yrkesgrupper bodde i bolagets bostäder i Norrstaden. De umgicks i idrottsföreningen, nere på båtklubben de hade tillsammans med Tobaks, i skidspåren, på bandybanan eller i korpfotbollen.
Eller på Härnöverkens dag då företaget hyrde Folkets Park med tivoli och underhållning för sina anställda och deras familjer. Ett utsmyckat vagntåg med utklädda deltagare startade från Härnöverken och gick genom täta åskådarled genom staden upp till Parken. Där väntade tivolit och andra förlustelser.
Verksamheten ute på Härnöverken och Tobaks var synlig i stadsbilden, till exempel cykelkolonnerna efter Skeppsbron vid arbetsdagens början och slut.

1950-tal och Härnöexpressen går genom staden från Härnöverken till Parken. Företaget hyrde Folkets Park med tivoli och underhållning för sina anställda och deras familjer. Foto ur Profilbild Leeks arkiv

När Berndt började jobba på Härnöverken var norra delen av verkstaden uppdelad i tre monteringsavdelningar: Snäck- och kuggväxlar, truckar och kapslarna med montering vid löpande band.
– Det satt många kvinnor vid banden och monterade kapslade elcentraler av olika modeller, säger Berndt.
En del av den stora produktionen på Härnöverken blev lastad på järnvägsvagnar som var transporterade med en ”vagnbjörn” från järnvägsstationen till Härnöverken. Efter några dagar var en vagn lastad och ersattes med en ny.

När Berndt hade avslutat sin tvååriga lärlingstid var han truckmontör. Han fortsatte att vara anställd på Härnöverken, även medans han gjorde sin militärtjänstgöring och gick teknisk skola i Örnsköldsvik.
När han avslutade tekniska skolan 1961 fanns det många jobb över hela landet att välja mellan, industrin behövde folk. Det gjorde också Asea Truck i Härnösand. De sökte efter två konstruktörer, Berndt sökte och fick en av dessa tjänster.
Ett stort problem för arbetsgivare på 1950- och 1960-talet var att folk slutade efter kort tid och hoppade över till ett annat jobb.
– Det stod på en affisch vid stämpelklockan: ”Var inte en hoppjerka”, mindes Berndt när han började som lärling 1951.

En ”vagnbjörn” transporterade produktionen till järnvägsstationen. Foto från 1950-talet. Foto ur Profilbild Leeks arkiv

Från januari 1962 stod 25 år gamle Berndt Sjölander vid ett ritbord på Härnöverken och konstruerade kundorderstyrda delar till truckarna. Han gillade jobbet.
– Många kunder ville ha ett speciellt utförande på en truck, och vi konstruerade det inom rimlighetens gränser. Vi diskuterade lösningar med säljare och kunder och jag ramlade snabbt in på tillbehör och specialutrustning för truckar.
Tiden han hade jobbat på golvet var nyttig. Han hade en god inblick i produktionen och lätt att kommunicera med sina gamla arbetskamrater. På Härnöverken jobbade många trotjänare som Berndt kände sedan många år.
– Jag hade en fördel där, hade lätt för att prata med ”gubbarna” på golvet och rätta till det som krånglade.

Efter några år fick han ansvar för en egen avdelning som tog hand om början av processen mellan inkommande order och tillverkningen på verkstadsgolvet, som såg till att rätt konstruktionsunderlag lästes in i vårt planeringssystem.
– Vi var en spindel i nätet. En order skulle effektueras så fort som möjligt för att klara leveranstiden och det gällde att inte göra fel.
Han slutade att rita, för övrigt ett led som blev digitaliserad in på 1980-talet. Berndt, som haft ”telefonskräck” satt istället ofta i telefonen och samordnade trucklösningar med försäljare och kunder.
Arbetsuppgifterna förändrades, tekniken utvecklades, kraven på säkerhet och arbetsmiljö ökade. Och konjunkturerna gick upp och ned.
– På 1970-talet trodde jag att Härnöverken skulle läggas ned, men det togs nya tag, nya truckmodeller byggdes och vi fick framtidstro igen.
På 1990-talet hade mycket av tillverkningen flyttats från Härnösand, allt utom truckproduktionen. Det var lite över 100 personer som fortfarande jobbade på Asea Truck i Härnöverken. 1999 blev Berndt och hans kolleger uppsagda och hela verksamheten lades ned. Han summerar sitt yrkesliv:
– Jag har haft ungefär samma jobb hela tiden; att tillfredsställa kundens önskemål. Det har jag lyckats mer eller mindre bra med. Jag trivdes bra och kunde bestämma mycket själv. Och jag har inte varit en hoppjerka!

 

Berndt Sjölander

ÅLDER 84 år
FAMILJ Fru, två barn och fem barnbarn
BOR På Mellanholmen
GÖR Pensionär. Både jag och min fru Kerstin håller på med släktforskning och vi har en sommarstuga i Ulvviksstrand och del i ett farfarshem i Rörström uppe i nordvästra Ångermanland. Har hur mycket som helst att göra.

BIKUPA

En gång hem för en enda stor industri. Idag en bikupa för många små och medelstora aktörer. Härnöverkens byggnader rymmer idag ungefär 35 olika företag, föreningar och andra hyrestagare.

Härnöverken

(klicka för större bild)

Mindre hyresgäster
Totalt ett 30-tal mindre hyresgäster på området, varav några inte är med i denna sammanställning. Förutom företag med kontor eller verkstäder har flera lagerplats eller förråd i området.

  • AB Scen JMN
  • Computor Union Härnösand
  • Consultab i Norrland AB
  • Fobta AB
  • Hyrplats Nord AB
  • Härnösands Boxningsklubb
  • Jobo Taxi AB
  • KIJ Traktorservice
  • MCB Larsson AB
  • Nils Vikman
  • Ola Svedin AB
  • Oscar Karlsson
  • Soo Shim Taekwondo
  • Stick & Skriv
  • Synintryck
  • Älba skog AB

Det största företaget på Härnöverken idag är är solenergiutvecklaren Absolicon, som Yippie skrev om senast i våras. Med både robottillverkning av solfångare och produktutveckling i lokalerna ser Absolicon till att Härnöverkens industrihistoria lever vidare – och utvecklas.
I den gamla verkstaden på fabriksområdet håller Prézent Mekaniska till. Max Prézent
har drivit företaget i nio år.
– Vi gör mycket lackering av liftar och reparation av bilar och har däckverkstad. Lokalerna funkar bra. Det är högt i tak, vi håller på med stora prylar och då behövs det, säger Max.
Han berättar att de olika verksamheterna i Härnöverken drar nytta av varandra, hjälps åt och lånar av varandra.
Det goda samarbetet på området lyfter också Fredrik Melander i Härnösands plåtslageri fram. Det är tredje året han driver plåtslageriet i området, men han har jobbat i samma lokaler i 12–13 år. Först som lärling och sedan som anställd hos firman
som drev plåtslageriet tidigare. Nu driver han firman själv.
– Det är ett perfekt område för oss. Vi har utrymme till extra  förråd, det är bra parkering och för plåtslageriverksamhet är det perfekt här inne, säger Fredrik.

På Prézent Mekaniska jobbar (fr. v.) Jonas Karlsson, Max Prézent och Rasmus Trolin.

Fredrik Melander i Härnösands plåtslageri tycker lokalerna de har i Härnöverken är perfekt för firmans behov.

CA-Boden (t. v.) och Absolicon är två av de större hyresgästerna på Härnöverken.

… På väg mot framtiden

Ett nytt fundament har lagts i Härnöverkens gamla maskinhall, bildligt och bokstavligt. Här bereds plats för en helt ny typ av verksamhet. Det gamla industrin ska bli ett nav för träning, och en mötesplats när en ny stadsdel växer fram.

I Härnöverkens maskinhall tillverkades i många år båtar, maskiner och truckar. I framtiden kommer det att vara en annan typ av verksamhet i hallen, verksamhet som ger kondition och startar seriespel, trivsel och mötesplatser och som bygger företag och föreningar.
Att komma in i Härnöverkens maskinhall är en resa i tiden. Man känner lukten av industri, ser lämningar av löpande band och mekaniska anordningar och kan nästan ana hundratals arbetare i produktion.
Men hallen är inte längre bara en kulturhistorisk plats. Härnöverkens ägare, Westerlinds, anpassar för framtiden och Härnösands första padelhall öppnar snart i hallen. Padel är en blandning mellan tennis och squash och är en idrott som är på frammarsch.

”Tanken är att vi ska få bort gammal industri, renodla ett nytt koncept och snygga till området. Vi ska dra in folk som inte har varit i området tidigare.”
Magnus Gidmark

Golvet är nygjutet, cementen har jämnat ut gamla spår för att kunna ge ett bra fundament för sina nya brukare. Det nya golvet har också stängt ut miljögifter från tiden som industrigolv. En brandvägg är satt upp mot de delarna av maskinhallen som hyrs ut till småhusbyggaren CA Boden. Balkar har bytts ut och konferensrum, toaletter, omklädningsrum och reception håller på att byggas. Snart ska väggarna vitmålas.
– Tanken är att vi ska få bort gammal industri, renodla ett nytt koncept och snygga till området. Vi ska dra in folk som inte har varit i området tidigare och få en attraktiv mötesplats. Det kommer att bli flera aktiviteter i hallen, det kommer skapa synergier mellan de olika aktiviteterna, säger projektledare Mattias Gidmark på Westerlinds som investerar många miljoner kronor i ombyggnaden.
Förutom satsningen på Härnöverken projekteras ett nytt bostadsområde på Sälstens udde, som då kommer att bli grannar till allehanda aktiviteter under tak. Tanken att hela udden ska bli mer levande.
Företaget Propadel öppnar padelhall med åtta banor 1 december, med en bemannad reception och med konferensrum och kök för att kunna anordna företagsevent, privata sammankomster och samarbeten med skolor.
– Vi kommer också att starta seriespel för olika nivåer, gruppträningar, privata träningar och många andra mindre tävlingar där man får tävla och utvecklas, säger Fredrik Vykander på Propadel.
Det Gävlebaserade företaget ändrade sina planer i vår. Istället för fyra banor på Högslätten byggs nu padelhallen på 2700 kvadratmeter i Härnöverken.
– Vi valde Härnöverken för dess centrala placering, tillgänglighet och den har det utrymme och takhöjd som krävs för att bygga en mycket bra padelhall. Westerlinds som fastighetsägare delar vår ambition och gör en stor insats med att bygga en padelhall utöver det vanliga och därutöver ett aktivitetscenter med andra sporter, ett ställe där Härnösandsborna kan hänga och trivas, säger Vykander.
Det blir inte bara padel i maskinhallen. Westerlinds jobbar med att få in flera aktiviteter.
– Det kommer bland annat in en golfsimulator med de bästa banorna i världen, med en grafik som proffs använder, säger Gidmark.
De för också en dialog med Härnösands klätterklubb och ett crossfitgym.

En ny arena för idrott och träning växer fram i den gamla industribyggnaden. Per Jonsson och Henrik Petré från Härnösands klätterklubb är på besök och tittar på möjligheterna i hallen. Mattias Gidmark och Jonas Norén från Westerlinds visar.

Den dagen Yippie är på rundvisning är Härnösands klätterklubb där för att se på möjligheter.
– Vi har i många år letat efter en inomhuslokal att driva verksamhet i. Vi har sett på olika lokaler men den här ser faktisk ut som det kan bli något riktigt bra!, säger Per Jonsson i klätterklubben.
Det är lättare att driva barn- och ungdomsverksamhet i en inomhushall. Aktiviteten är inte beroende av väder och vind och det kan klättras året runt. Idag reser klubben till Mjällom och hyr klätterväggen där när de vill klättra inomhus.
Klätterklubben tittar nu på hur de ska få ihop ekonomin till både att hyra och att bygga i hallen.
– Jag hoppas vi klarar det. Hyran ska vi kunna få ihop till. För att kunna bygga måste vi söka om stöd men nu har vi skaffat oss underlaget vi behöver för att kunna söka, säger Jonsson.

Artikeln publicerades i Yippie 9 2020 på sidan 38