DNA-detektivens genombrott

Med boken Genombrottet blev DNA-detektiven Peter Sjölund en rikskändis.
Men med true crime-serien på tv blev hans arbete internationellt erkänt då han löste dubbelmordet i Linköping.
– Det känns hedrande. Under debutveckan hade serien 10,6 miljoner visningar och var den tredje mest sedda på Netflix.

Vedkaminens värme fyller den stora salen i det gamla hemmanet från 1799 utanför Älandsbro. Vi samtalar om den stora uppmärksamhet som Peter Sjölund fått med tv-serien Genombrottet. En serie i fyra delar som gjort succé på Netflix och lett till stora rubriker i både riksmedia samt internationell media.

Både Time Magazine och The Guardian har gjort långa artiklar om Peter Sjölunds arbete med polisen där dna-släktforskning ledde till lösningen på det 16 år gamla dubbelmordet i Linköping som var Sve-riges näst största mordutredning efter Palme-mordet.
– Jag har fått en otrolig respons efter tv-serien. Media i Frankrike och Spanien har kontaktat mig och nyligen blev jag intervjuad av en radiostation i Colombia, säger Peter och fortsätter.
– Jag var även i Dublin nyss och gjorde ett tv-inslag där jag spårade upp en svensk kändis irländska släkt och det är även två kommande tv-produktioner på gång som jag är inblandad i. En kommer till sommaren och det större projektet sänds längre fram.

Den hyllade true crime-serien på Netflix grundar sig i Peter Sjölunds arbete med att via dna och släktforskning hitta gärningsmannen som den 19 oktober 2004 mördade 8-åriga Mohamad Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svensson.
Dubbelmordet sände chockvågor genom Linköping och polisen höll 7000 förhör, topsade fler än 5000 personer och fick in 13000 tips utan att lösa gåtan.

Men en ny dna-metod där polisen i USA 2019 lyckades gripa seriemördaren ”Golden State Killer” gav polisen nytt hopp om hur man kunde använda sig av släktforskares databaser för dna i mordutredningar.
– Polisen har bara 15 markörer i sin databas medans släktforskarna har 700 000 olika markörer att tillgå i sina databaser. I USA har polisen nu löst 500 kalla fall med den här metoden och den 1 juli i år hoppas och tror jag att det nya lagförslaget om att använda metoden ska vara i bruk även i Sverige. Det förbjöds av integritetsskäl efter vi löst dubbelmordet i Linköping, säger Peter Sjölund.

I 16 långa år gäckade gärningsmannen polisen i Linköping och den stora utredningen var på väg att bli ett kallt fall innan Peter Sjölund på fem veckor löste gåtan.
– När jag efter några månader fick ett riktigt bra dna-prov hittade jag ganska snart två bröder där en av dem måste vara mördaren. Jag ringde direkt upp mordutredaren Jan Staaf för att berätta om mitt fynd och det blev alldeles tyst i luren. Det första han sa var om gärningsmannen ännu lever och jag kunde berätta att han bor i centrala Linköping.

När dubbelmördaren Daniel Nyqvist greps erkände han sig skyldig i förhör och dömdes till rättspsykiatrisk vård.
– Som mest var det 16 poliser som jobbade med mordutredningen, men vid mitt första möte var det två poliser som snart skulle gå i pension samt utredningsledaren kvar. Det andades uppgivenhet i rummet efter så många resultatlösa år, men när jag berättade hur jag såg på en möjlig lösning fylldes rummet med energi igen.

Peter Sjölund berättar att det finns runt 800 kalla mordfall i Sverige och kanske är det möjligt att lösa ett 30-tal av dem.
– Just dubbelmordet i Brattås i Härnösand är ett fall jag gärna skulle vilja bidra med en lösning på. Jag vet dock inte riktigt hur pass bra det sparade dna-spåret är och om det verkligen är mördarens, säger Peter Sjölund och fortsätter.
– Men den stora fördelen med den nya dna-metoden är att snabbare klara upp väldigt grova brott för att förhindra att fler oskyldiga ska drabbas. Jag vet inte hur det blir i framtiden, om polisen skapar egna dna-team, eller om jag och mitt team på fyra personer anlitas.

Peter Sjölund arbetar vanligtvis med att hålla föredrag om dna och släktforsning, han har gett ut fem böcker i ämnet och berättar att nio av tio pappor hittas med hjälp av dna och släktforskning. Delar i världen där detta är möjligt är Skandinavien, norra Europa och Nordamerika.

Vad tycker då han om true crime-serien Genombrottet på Netflix?
– Jag tycker den blev riktigt bra och trovärdig. Vissa delar är dramatiserade, men det är typ inga biljakter utan istället lågmäld berättad som ger tyngd i historien. Det kändes dock lite konstig att se sig själv genom en skådespelares gestaltning även fast den var bra.