Ett hus för alla

Det är en dag med omväxlande vårväder. På himlen visar sig regnbågen och träffar Domkyrkans höga torn. Det kan ses som ett tecken från ovan att det var här regnbågsmattan föddes och Mark Levengood kunde konstatera att Sveriges minsta Domkyrka har Sveriges största hjärta

Dom i Domkyrkan handlar inte heller om de eller dom utan om oss och vi. Namnet kommer av latinets Domus Dei, ”Guds hus”. Ett hus öppet för alla. och den kyrka i ett stift där biskopen residerar.
Just nu kan Domkyrkan ses som något av en förklädd Guds boning insvept bakom ett draperi under pågående renovering.
På östra sidan av kyrkan mot Stadsparken fladdrar en stor blå plastduk med tydlig påminnelse om vem som gör vad ”Gud håller ställningarna. Bekab gör jobbet.
Yippie gör ett besök i Domkyrkan, träffar några som jobbar där, och får svar på vad som pågår.

1: FÖRHISTORIA
”Sedan urminnes tider har människor samlats här i bön och lovsång”
Du står på en historisk plats. Sedan urminnes tider har människor samlats här i bön och lovsång. Om Härnösands allra äldsta kyrkobyggnad vet vi inget bestämt.
Så sent som i mitten av 1700-talet levde en tradition av att Kapellsberg som ligger i stadens östra utkant skulle ha varit platsen för stadens första enkla träkapell. Namnet Kapellsberg talar för detta men vi vet inget med säkerhet.
Vad vi däremot säkert vet är att cirka år 1590 byggdes en enkel, rektangulär enskeppig stenkyrka på den plats där vår nuvarande domkyrka står. Invid stenkyrkans nordöstra hörn restes en klockstapel och den omkringliggande kyrkogården omgavs av en mur med två portar, så kallade stigluckor. Stensättningen i asfalten på kyrkbacken framför västporten till den nuvarande domkyrkan tillkom på 1940-talet. Stenarna markerar platsen för den gamla stenkyrkan som stod färdig år 1593. Den gamla kyrkan reparerades och byggdes ut omkring år 1640.

2: DEN GAMLA KYRKAN
”För att rädda ljuskronor och kyrksilver sänktes det ned i Södra Sundet”
Härnösands stift bildades år 1647 genom en delning av det dåvarande ärkestiftet.
År 1681 byggdes den gamla stenkyrkan till med en nordlig korsarm. På 1720-talet fanns en rädsla för invasion från öster. För att rädda kyrkans ljuskronor och silver från härjningarna packades dessa ner i stora träkistor och sänktes ner i södra sundet. Invasionen uteblev och kyrksilver och ljuskronor hängdes tillbaka på sina ursprungliga platser. Under våren 1721 kom så invasionen som alla fruktat och hela den norrländska kusten härjades av den ryska örlogsflottan. Varken staden Härnösand eller kyrkan skonades utan brändes i princip ner till grunden.
Kyrksilvret och de stora ljuskronorna som i dag pryder domkyrkans mittskepp räddas dock mirakulöst genom att i all hast sänkas ner i en öppen bisättningsgrav. Återuppbyggnaden av den nerbrända kyrkan påbörjades omedelbart och ett år senare kunde kyrkan återinvigas. Den gamla stenkyrkan var dock trång och inte i särskilt gott skick efter återuppbyggnaden.

3: DOMKYRKAN
Stiftsstaden Härnösand var utan kyrka i tio år
Under åren 1842-1846 byggdes domkyrkan som ersättning för den gamla kyrkan som hade blivit så förfallen att den bedömdes farlig att vistas i. År 1836 flyttades därför gudstjänsterna till gymnasiets festivitetssal. Stiftsstaden Härnösand var alltså utan kyrka i tio år innan den nybyggda domkyrkan kunde invigas.
Pådrivaren i det långa förberedelsearbetet med att bygga en domkyrka i Härnö-sand var biskopen och skalden Frans Michael Franzén. Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Johan Adolf Hawerman och är, precis som alla nyklassicistiska kyrkor, vit både ut- och invändigt. Invändigt har domkyrkan dock till stora stycken karaktären av en barockkyrka.
Johan Adolf Hawerman, ibland kallad för John, har ritat många kända bygg-nader förutom Härnösands domkyrka. Till dessa hör bland annat Manillaskolan i Stockholm och länsresidensen i både Östersund och Luleå.
Ärkebiskop Carl Fredrik af Wingård invigde Härnösands domkyrka år 1846. Vid invigningen satt biskop Franzén, som tappert kämpat för domkyrkans tillblivande, svårt sjuk framme i koret. Stolen som biskop Franzén satt på finns att beskåda i den nuvarande sakristian.

4: TORN OCH KLOCKOR
Storklockan är gjuten 1754
Domkyrkan har tre torn, två små och ett stort. Det stora åttkantiga tornet är 46 meter högt och har ett lyktformat ljusinsläpp, en så kallad lanternin. I det stora tornet finns tre kyrkklockor.
Storklockan är gjuten år 1754 av Gerhard Meijer från Stockholm. Storklockan är omgjuten åren1764 och 1949. Mellanklockan och lillklockan är båda ursprungligen gjutna år 1723 av malmen som kom från kyrkans tre äldre klockor som smälte ner vid 1721 års brand. De båda klockorna har omgjutits en gång, mellanklockan år 1810 och lillklockan år 1783.
Det sydvästra tornet innehåller ett klockspel med 36 klockor som invigdes år 1981. Klockspelets största klocka väger 270 kg och har en diameter på 80 centimeter. Klockspelets melodier kan inprogrammeras och utsänds automatiskt fyra gånger om dagen, kl. 08:00, 12:00, 15:00 och 18:00. Klockspelets spröda klang och vackra melodier har blivit ett omistligt inslag i stadens atmosfär. Klockspelet kan också spelas via orgelns spelbord.

5: ALTARET
Altartavlan med motiv från Golgata
Mitt i koret står domkyrkans centralaltare i ek med en glasskiva i så kallad lamellteknik med fem silverkors ingjutna i glaset. De fem korsen symboliserar Kristi fem stigmatasår. Vid sidan om centralaltaret står ett processionskors skänkt av den Etiopiska kyrkan.
Det gamla högaltaret i barockstil som ej längre är i bruk tillverkades år 1728. Altaret stod först i den gamla kyrkan och sedan i domkyrkan från år 1935. Altartavlan med motiv från Golgata är ett verk av David von Köln. Personerna vid Jesu kors är lärjungen Johannes i röd mantel, Maria från Magdala i senapsgul klänning och Jesu mor Maria i blått. I sakral konst symboliserar den röda färgen passion och martyrium, den gula jordfärgen bot och det himmelsblå är en Mariasymbol. Den gamla altaruppsatsen kröns av en triangel omgiven av gyllene strålar med två keruber som spelar trumpet. En triangel med spetsen uppåt är en bild av treenigheten och strålarna är Guds kärlek som strålar ut mot världen. Altaruppsatsen flankeras av två stora änglar tillverkade år 1728.

6: PREDIKSTOLEN
Tidstypiskt 1800-tal
Predikstolen som återfinns längst ner i långhuset är byggd i tidstypisk 1800-talsstil och har sänkts ner något från sin ursprungliga position. Detta för att prästen som predikar därifrån skall komma lite närmare kyrkobesökarna.

7: DOMKYRKANS RENOVERINGAR
Flera stora restaureringar under årens lopp
Under årens lopp har domkyrkan genomgått flera stora renoveringar.
Mellan åren 1895-1897 utfördes den första stora restaureringen under ledning av arkitekt August Lindegren från Stockholm. Kyrkan fick då en bättre isolering och nya bänkar. Valvet och taket fick gipsdekorationer i barockstil.
År 1903-1905 tillkom målningarna i korets fem medaljonger. Caleb Altin fick uppdraget att måla medaljongbilderna som, från vänster sett, föreställer Moses, Elia, Johannes döparen, Paulus och Petrus.1934-1935
År 1934-1935 murades de fem höga korfönstren igen och det gamla högaltarets altaruppsättning skapades av Härnösandsarkitekten David Frykholm. Både altartavlan och en del figurer i barockstil återanvändes från den gamla kyrkan. Gunnar Torhamn svarade för färgsättningen och takmålningarna.
År 1974-1975 genomgick domkyrkan sin tredje stora restaurering under ledning av arkitekten Tor Dal. De igenmurade korfönstren öppnades igen och färgsattes av Maria Dal. Målningar och äldre inredningsföremål renoverades och kyrkan fick ett nytt golv, en ny uppvärmning, brudkammare, organistrum och en ny orgel.
Domkyrkans i särklass största restaurering genomfördes under åren 2010-2011 under ledning av Härnösandsarkitekten Birgitta Larsson.
Domkyrkan genomgick då en omfattande yttre- och inre renovering. Kyrkan fick också en större tillbyggnad mot söder. Invändigt har fönstren reparerats, valv och väggar har förbättrats och målats om. Kolonnernas marmorering har restaurerats. Bänkarna har byggts om så att de har blivit mer sittriktiga. Vattenburen golvvärme har lagts in och golven har reparerats och delvis förnyats. Kyrkans innertak har tilläggsisolerats. Takkronorna i långskeppet har putsats och motoriserats. Vapenhuset byggdes om så att det mer liknar det ursprungliga vapenhuset från 1846. Korläktarna och väggar har tagits bort för att skapa ett öppnare kor.
Två nya kapell har byggts på vardera sidan om koret. Det norra kapellet, Maria kapellet, är ett dopkapell och för mindre mässor och gudstjänster det södra kapellet, Johanneskapellet, används främst för mindre mässor och gudstjänster. Johanneskapellet är det kapell dit besökare kan söka sig för enskild bön och andakt. I kapellet har också en ny pampig kororgel installerats.
I den nya utbyggnaden som vetter mot söder finns sakristia, ett möblerat körrum, möbelförråd och andra ekonomiutrymmen. Utanför sakristian finns en hiss för att underlätta transporter mellan de olika våningsplanen.
Den nyrenoverade och tillbyggda domkyrkan återinvigdes under en direktsänd TV-gudstjänst den första advent 2011 av biskop Tullikki Koivunen Bylund och domprost Tor Frylmark.

8: VALVET
Vinkanna från 1614
En bastant järndörr från år 1765 täcker valvet där kyrksilvret förvaras. Dörren är ursprungligen från den gamla kyrkan och skänkt av borgmästaren Martin Lundberg. Väl inlåst i valvet finns en vinkanna från år 1614 i förgyllt silver, en kalk i silver från år 1646, ett oblatskrin som tidigare varit sockerskrin från år 1692 samt tre brudkronor varav den äldsta är från 1800-talets första hälft. Brudkronorna lånas ut till brudpar vid vigslar. I valvet finns det även ett flertal kannor, kalkar, ljusstakar och vaser.

9: HUVUDSSKEPP/LÅNGHUS
Byggd som en basilika
Invändigt är domkyrkan byggd som en basilika, det vill säga att mittskeppet är högre än de båda sidoskeppen. Mittskeppets valv pryds av plafondmålningar som gjordes år 1935. I huvudskeppets mittgång hänger de fyra ljuskronorna från 1600-talet, som mirakulöst undkom att förstöras under branden år 1721. Tolv marmorerade pelare, sex på vardera sidan om mittgången, symboliserar de tolv apostlarna som bär upp Kristi kyrka. Pelarna bär upp sidoläktarna och är av trä vilket upptäcktes vid renoveringen år 2011. På läktarna finns flera mindre ljuskronor. Skeppen under läktarna pryds av målningar ur Hovebergssviten.

10: SEGERTECKNET
”Söråkers-ikonen”
Mitt emot predikstolen finns ikonen Segertecknet som i folkmun kallas ”Söråkers-ikonen”, då den tidigare har hängt i kapellet på Söråkers stiftsgård. Ikonen är målad av den kände Holländske ikonmålaren Fader Robert de Caluwé. Fader Robert är en av de mest betydelsefulla förmedlarna av östlig sakral konst till vårt kulturområde.

11. NORRA KAPELLET/MARIA KAPELLET
Används som dopkapell
Mariakapellet används i huvudsak som ett dopkapell. Över ingången till kapellet hänger ett votivskepp, en tremastad fullriggare, en fregatt bestyckad med ett 30-tal kanoner och med namnet Postellion. Votivskeppet är skänkt av kapten Sand år 1765 efter att han överlevt ett skeppsbrott. Skeppet har ursprungligen hängt i gamla kyrkan. En votivgåva är en tacksägelsegåva till Gud för beskydd.

12: TAKRYTTAREN
Satt på ett logtak i Själand
Den fem meter höga takryttaren som står uppställd på en stenpelare strax söder om västporten prydde en gång den gamla kyrkans tak. I många år satt den på ett logtak i Själand, Älandsbro, innan den slutligen återbördades till domkyrkan.

ALEX KARLSTRÖM: Kyrkogårds- & fastighetschef

Den nuvarande renoveringen som ska vara klar innan årets slut är ett 20-miljonersprojekt. Domkyrkoförsamlingen har fått ett bidrag på 65 procent av kostnaderna från stiftet och staten.
Det är 60 år sedan något gjordes åt taket, så det var dags klä tornen i ny kopparplåt. Kors och ornament får nytt 24 karats bladguld och vi gör en del lagningar i trä innan fasaden åter ska bli kritvit med ny puts.

MIMMI MYRENBERG: Kyrkvaktmästare

Jag ansvarar för Domkyrkan och är den som låser upp och visar runt när Yippie är på besök. Vi är tre kyrkvaktmästare i församlingen. Jobbet har jag haft sedan 2015 och stortrivs med att arbetet är så varierat. Var tredje helg är jag i tjänst. Annars fylls veckorna av begravningar på fredagar, dop- och vigsel på lördagar, högmässa på söndagar. Mitt i veckan är det morgonmässa på onsdagar och veckomässa på torsdagskvällar. Innan jag kom till Domkyrkan arbetade jag på Nya kyrkogården med utomhusarbete. Något som också passade min bakgrund inom jordbruk och som husdjurstekniker.
Vi har stora ungdomsgrupper i gång och många tidigare konfirmander blir kvar i kyrkans verksamhet som unga ledare. För mig är kyrkan som mest levande när vi kan mötas tillsammans vare sig det är i Domkyrkans kyrkorum, i församlingsgården eller utomhus i naturen för att samtala om hur vi uppfattar skapelsen.

KATARINA ADAMSSON: Komminister

Jag valde Domkyrkan och Härnösands stift efter avslutade teologistudier i Uppsala. Trodde att jag skulle återvända dit efter ett år som pastorsadjunkt i Härnösand, men trivs, gillar staden, mitt arbete och så jag blev kvar här.
Idag tjänstgör jag som präst med inriktning mot barn och ungdom. Att mötas och följa barn och ungdomar på väg att bli unga vuxna är ett privilegium. Det blir samtal om glädje, oro eller sorg. Existentiella frågor som är relevanta för dagens unga för att utvecklas. Söka svaren på vem jag är. För mig själv och för andra.
I vår har vi tre konfirmationsgrupper, som efter ett års undervisning och samtal, välsignas och tar nattvarden i samband med sin Konfirmationshögmässa. Äventyr, Skaparglädje och Upplevelser har varit samlande teman att utforska i årets konfirmandgrupper. Dagen innan konfirmation bjuder vi in föräldrarna för att ta del av ungdomarnas tankar om allt från liv, död, bibelns och frälsarkransens symbolik. I år har de gestaltat sina funderingar i form av egna målade tavlor.