Dahlmans fastighet på Kattastrand

I Dahlmans fastighet på Kattastrand döljer sig Härnösands historia. Fastigheten var en del av Härnösands gasverk. Det var ett privat företag ägt av AB Svenska Gasverk som även ägde fler gasverk i landet.

Gasverket i Härnösand började troligen leverera gas i november 1916 och en handfull personer arbetade på gasverket.
Gasverket byggdes i sten med tak av eternit på ugnsbyggnaden och plåt på sidobyggnaderna. Golven var av sten förutom i provrummet där det var trägolv. Ansvarig var AB Svenska Gasverk, ett dotterbolag till NV Noorsche Gasmaatschappij. Efter gasverkets nedläggning har i byggnaden varit gjuteri (till Ramström/Modo-mekan), Ramströms mekaniska verkstad.

Historiskt sett är Kattastrand ett industriområde med tung, mekanisk verkstad med gjuteri av gjutjärn, aluminium och rostfritt stål. Svetsning, plåtslageri samt övrig bearbetning, blästring och målning m.m.
Från slutet av 1990-talet har det verksamhet med både verkstadsteknik och tillverkning/ombyggnationer/reparationer av båtar och konstruktioner av aluminium. Idag finns några mindre företag, till exempel verkstäder och Kattastrands reningsverk.

Härnösands gasverk låg här 1916–1950 och det så kallade retorthuset, där förgasningen ägde rum hänger nu Dahlmans skylt.
Kommunen vill omvandla området från ett industriområde till ett område med bostäder. Och omvandlingen har redan börjat. Både radhus och större hyreshus ska byggas i området.
Det betyder att många legendariska industribyggnader kommer att försvinna. Men troligen inte Dahlmans. Förslaget är att det ska bevaras, delvis eller i sin helhet, för att rymma verksamheter.

Undersökningar visar att det finns föroreningar i marken kring gasverksamheten. Dock ska det inte finnas föroreningar under retorthuset vilket gör att det inte behöver rivas.
Gasen, som var koksbaserad, var under gasverkets levnadstid en konkurrent med ved och el. Fram till 1945 tog både gas- och elspisen marknadsandelar framför allt från vedspisen. I de mellanstora städerna hade närmare hälften gasspis och i mindre tätorter fanns elspis i cirka en fjärdedel av hushållen, medan få hade gas. Men elspisen blev effektivare och spispriserna sjönk. Elpriset halverades mellan 1925 och 1950 medan gaspriset låg kvar på samma nivå.

Kring sekelskiftet växte också konkurrensen från fotogenlampan och den elektriska glödlampan. Under 1870- och 1880-talen hade fotogenlamporna blivit billigare i drift än gaslamporna och de krävde heller inga investeringar i rörledningar.
Ytterligare ett avbräck för gasverken blev den lättskötta oljeeldningen som började tränga ut koksen. Nu började gasverken hamna i kris. Nio av de minsta lades ner redan under början av 1950-talet. Bland dem anläggningen i Härnösand.