Skuggor från 30-talet skrämmer humanisterna

Humanistiska klubben bildades 1936.
Då som nu i en tid av ökad nationalism och hårdare samhällsklimat.
– Det finns tydliga paralleller till mellankrigstiden. Många, inte bara jag, tycker det är skrämmande och förskjutningen går ganska fort, varnar Kent Nordin, klubbens ordförande.

Vad är humanism? Låt oss börja där.
– Jag tänker att humanism handlar om alla människors lika värde, människovärdet, att ge utrymme för människor att växa och utvecklas. Det handlar också om att faktiskt stå upp för de svagare och de utsatta som har svårast att göra sin egen röst hörd, sammanfattar Kent Nordin.

Till vardags är han domprost. Men humanism är inte nödvändigtvis en kyrklig affär.
Det finns uttalade humanister som förkastar allt vad religion, vidskepelse och tro heter. Allt ska vila på vetenskap och förnuft.

Kent Nordin ser så här på det:
– Humanismen som sådan är religionsoberoende. Jag tänker att det spelar ingen roll om man är muslim, jude, buddhist, kristen eller om man är ateist eller agnostiker. Kan vi jobba för de humanistiska värdena från alla olika håll, så tjänar samhället och våra medmänniskor på det.

Liksom för att understryka har han lämnat prästskjortan hemma inför reportaget denna dag.
Men ett silverkors glittrar runt halsen, ett samiskt smide som han en gång fick i 50-årspresent i Lycksele.

Humanistiska klubben i Härnösand grundades 1936 av dåvarande biskopen Torsten Bohlin. Syftet, som det kort presenteras på Facebook, var ”att samla humanistiskt intresserade personer till intellektuellt stimulerande samvaro”.

Mycket mer finns egentligen inte redovisat.
– Det finns otroligt lite skrivet. Jag ska gå till Riksarkivet och undersöka gamla protokoll. Jag vet var de finns, jag har arkivnumret, säger Kent Nordin och ser med förtjusning fram emot att få gräva i ursprunget.

Medlemsantalet ökar, strax under 60 i dag. Men var och en som vill kan gästa klubbens föreläsningar och diskussioner för en ringa penning i entré.
Ett axplock av de senaste ämnena handlar om vart USA är på väg, om den åldrande hjärnan, om Sveriges tyska provinser, om ungas politiska engagemang och om kyrktagning och andra moderskapsriter. Allt med experter som föreläsare.

Innan dess i fjol avhandlades fredsforskning, samisk historia, AI (artificiell intelligens), Nato, Ukraina och Sverige samt Vårsta diakonis arbete ”i tjänst för människan”. Ett brett humanistiskt register, således.

Mer ska komma.
– I september har vi Peter Degerman, docent i litteraturvetenskap, som ska prata om ”Litteratur och vansinne”. Det är den enda jag törs säga. Några har tackat nej tyvärr, med kort varsel, men vi har nya förfrågningar ute, förklarar Kent Nordin.

Demokratierna minskar, auktoritära stater stärks, populism och nationalism frodas, krig råder i Ukraina och Gaza. Kanske är det lika illa i dag som när klubben bildades för snart 90 år sedan.

Kent Nordin är benägen att hålla med:
– Vad man har kunnat läsa sig till och förstå, var trettiotalet en tid som präglades väldigt mycket av polarisering. Sverige var ledande inom rasbiologisk forskning, samiska skallar samlades in av staten till museer och nazismen började få fotfäste även i Sverige. Trettiotalet var mycket svart-vitt, det fanns liksom inga gråskalor.
– Alla de här sakerna tycker jag går igen i dag. Nazismen och högerextrema grupper har blivit mer tongivande, de hörs mer och syns mer. Den svart-vita uppdelningen, det här är rätt och fel, är väldigt tydlig i vårt samhälle. Polariseringen är jättestark.
– Vi ska inte prata politik men det är mycket som har skett sedan Trump kom tillbaka till makten. Det är otroligt fort hur samhällen i väst har påverkats. Det är ruskigt egentligen, säger han.

Och humanismen är satt på undantag?
– Jag skulle säga så här: Tur att det finns så många människor som är humanister och slåss för de värdena. Annars skulle det se mycket värre ut.
– Det är många som engagerar sig, titta på flyktingvågen 2015-2016, svenskar överallt mötte upp med mat och kläder. Det finns djupt i oss att känna ansvar för vår medmänniska.

Pappa var metallarbetare, mamma servitris. Familjen flyttade mellan Frösön, Ö-vik, Sala, Sundsvall och så åter till Ö-vik.
Kent var den förste i släkten som läste vidare.

Egentligen ville han bli jägmästare men halkade in, som han säger, på officersskola och jobbade på I21 i Sollefteå.
– Jag avtackades som yrkesmilitär efter sju år för lång och trogen tjänst, skrattar han.

Det var en annan inre drivkraft som inte gick att stoppa.
– Jag fick kallelsen redan i Domsjö, där jag ledde konfirmander. Det var inget svårt val, jag lyssnade på kallelsen och det har jag inte ångrat.

Den långa tiden som präst har han verkat i Lycksele, i olika befattningar, och 2017 blev han så domprost i Härnösands stift, tvåa i rang och ersättare för biskopen.

Vi träffas på Kent Nordins andra arbetsdag efter semestern. Han ser ut att vara arbetsredo.
– Det känns bra. Jag har varit ledig i sex veckor i sommar. Vi har varit i stugan mest hela tiden, förklarar han.

Intervjun kryssar högt och lågt mellan nazisternas dödslistor, klantänk, framgångsteologi, Trumps polare och hur verkligheten vanställs.
På ett område hettar det till med extra glöd. Tonen skärps när trolldomsprocesser kommer på tal och jämförs med den moderna tidens häxjakt och utsatthet i sociala medier.
– Sociala medier är fruktansvärda. Då gick trolldomsprocessresan från mun till mun, från by till by, det startade på 1300-talet i sydeuropa och tog flera hundra år innan det kom hit. I dag när något väcks på sociala medier når det hela världen samtidigt.

Ett färskt exempel hittar han i en kyrkoherde i södra Sverige som skrev om prideparaden.
– Hon fick fruktansvärda hatramsor. Då bjöd hon in till samtal. Ingen har hört av sig.
– Förföljelsen som sker i sociala medier, på Tiktok, Snapchat och Instagram, är ju fruktansvärd. Det diskuteras alldeles för lite. Där hängs människor ut, ögonblickligen. Sen om det är sant eller inte spelar ingen roll. Drevet går i gång direkt.
Eller annorlunda uttryckt, det är väl ungefär så långt ifrån humanism det går att komma.

På Sambiblioteket skyltar man om saker som biblioteket vill värna:
”En plats att mötas på”, ”ett demokratiskt vardagsrum”, ”lika möjligheter för alla”, ”skilj på fakta och fiktion”.

Det kunde lika gärna vara Humanistiska klubben som haft affischverkstad.
Kent Nordin har ingen patentlösning på att skingra skuggorna i mörkret.

Men ett råd eller tips kanske? Vad kan vi var och en bidra med till en mer humanistisk värld?
– Öppen inställning i mötet med andra människor. Att se att vi har något att lära av varandra oavsett från vilket sammanhang vi kommer, att vi är beredda lyssna på varandras berättelser, ömsesidigt lyssna på varandras berättelser. Det är vad vi var och en kan göra, inte stänga in och sluta ut.

FAKTA

Namn: Kent Olof Gunnar Nordin

ÅLDER: : 59

YRKE: Domprost

BOR: I Villa Hovlid på Johannesbergsgatan i Härnösand

FAMILJ: Hustrun Birgitta, stiftsadjunkt för själavård och konstnär, två vuxna döttrar, en engelsk springer spaniel vid namn Ester

KÖR: Volvo XC60 2023 laddhybrid

FRITID: Stugan norr om Ö-vik, läser mycket, lagar mat, golf

OKÄND TALANG: Fotograferar, mest naturfoto, har haft fotoutställningar